En gud i spillror

Handling

RAF-piloten Teddy Todd trodde inte att han skulle överleva andra världskriget. Nu är hans stora utmaning att möta en framtid han inte räknade med att få uppleva.

I Liv efter liv fick vi följa Ursula Todds oändliga liv om och om igen. I En gud i spillror riktas blicken mot den älskade brodern. Teddy Todd som ville bli poet, tar värvning som RAF-pilot under andra världskriget. Han överlever, men krigets fasor existerar parallellt med hans liv som make, far och morfar. Han förstår inte sin omvärld och det absurda i att just han fick överleva.engudispillror

Kommentar

Det är något visst med Kate Atkinsons böcker. Jag tycker alltid att de känns tunga att börja läsa och är lite kluriga att komma in, men i slutändan tycker jag det är så sorgligt när de tar slut. För den här boken, precis som hennes tidigare, är verkligen en beskrivning av livet. Kapitlen hoppar från 1944 till 2012 för att sen gå tillbaka till 1980-talet samtidigt som det är många personer i samma familj som man får följa, och det är väldigt intressant. Jag tycker det ger en ett nytt perspektiv på saker och man får en bättre förståelse för hur allt hänger ihop i livet.

Och även om jag i början nog tyckte det var lite drygt med ännu en bok av Atkinson som utspelar sig i krigstid, så bidrog det i slutändan med mycket spänning till boken. Såklart kunde de väl beskrivna flygattackerna kännas lite långtråkiga ibland, men i det stora hela tyckte jag att kriget på något sätt bidrog till bokens effekt. Så, även om den kändes något seg i början, tyckte jag himla mycket om den här boken till slut. Den var väldigt intressant och jag tyckte att slutet var något av en överraskning, så jag kan glatt rekommendera den till er.

 

Flickorna

Handling

»Det var skratten som fick mig att titta upp, och flickorna som fick mig att fortsätta titta.«
Så börjar Evie Boyds berättelse om den sommar i Kalifornien 1969 som förändrade allt.
I början av sommaren är hon fjorton år, uttråkad och otålig. Snart måste väl allting börja? Pappan har lämnat hennes mor för en yngre kvinna och en tyst förtvivlan präglar hemmet.
Det är i parken som Evie får syn på flickorna, en grupp med långa trassliga hår och smutsiga klänningar. De rotar i soporna efter mat och har något vilt över sig, men verkar samtidigt fria. När Evie några dagar senare möter en av dem, Suzanne, får hon följa med till en ranch där den karismatiske Russell lever med sin »storfamilj«, unga kvinnor som verkar göra vad som helst för honom. Evie dras in i Russells trollkrets. Först när hon är för långt in för att kunna backa förstår hon att det som håller på att hända är någonting fruktansvärt, något som kommer att sluta med död.

flickorna

Kommentar

Det var verkligen något speciellt med Flickorna. Men det är svårt att sätta fingret på exakt vad. Den förmedlade en viss känsla och stämning som jag gillade, och så tyckte jag att Emma Clines språk var himla bra. Hon skrev så många kloka saker och reflekterade mycket kring hur det är att vara tjej och kvinna, kanske framförallt kring hur man anpassar sig efter alla runtomkring en och hur lätt man nöjer sig med minsta lilla. Och det gjorde boken extra intressant att läsa, det gav läsupplevelsen något extra jämfört med en del andra böcker.

Dessutom var historien, och hur man parallellt följde Evie i både dåtid och nutid, fängslande. Det var något fascinerande över den, hur så många tjejer och en del killar kunde bli så uppslukad av en person och ett sådant liv. Och så var det spännande i slutet att få veta hur allt verkligen hade utspelat sig under en dag som man fått ledtrådar kring under bokens gång. Men, nu förstår ni nog hur jag känner kring Flickorna, och om ni inte redan läst den; gör det!

 

I vilt tillstånd

Handling

Mireille Jameson, dotter till en välbärgad familj i Haiti och numer boende i USA, kidnappas i Port-au-Prince mot en lösesumma på 1 miljon dollar. I 13 dagar hålls hon fången medan hennes far vägrar betala och hennes man kämpar för att få henne fri. När hon äntligen släpps börjar hennes mödosamma ivilttillstand.jpgkamp för att återvända till sitt liv

Kommentar

Jag hade verkligen noll förväntningar när jag började läsa, men så bra den var! Det var i grund och botten en väldigt hemsk och rå bok, men det var något som verkligen fångade mig i den. När jag väl börjat läsa och kom in i storyn kunde jag inte släppa boken och läste så fort jag fick tillfälle. Trots att det som sagt var en väldigt hemsk bok tyckte jag fortfarande att den var väldigt intressant och känslosam, och jag tycker att Roxane Gay förmedlade Mireilles känslor på ett riktigt bra sätt; jag kunde nästan själv känna paniken inom mig som Mireille kände. Dessutom tyckte jag att det var intressant med alla relationer i boken, en del var så fina på något sätt medan andravar väldigt komplicerade. Så allt som allt överraskade den här boken mig verkligen, och den grep tag i mig på ett sätt jag inte hade förväntat mig. Det var ingen mild, vacker bok men den var intressant, uppriktig och fängslande – och jag gillade den väldigt mycket.

Vi är en

Handling

Sextonåriga Grace och Tippy är sammanvuxna tvillingar, förenade vid höften. De delar bokstavligt talat allt. De är två individer med egna känslor, rädslor och hemligheter, men ändå en. När familjen inte längre har råd med privatundervisning måste tvillingarna för första gången börja i en vanlig skola. Hierarkierna är stenhårda och korridorerna fyllda av nyfikna blickar, elaka viskningar och rykten. Men för första gången kan de skaffa riktiga vänner, och kanske till och med snudda vid något som tidigare varit otänkbart – den stora kärleken. Men så tvingas Grace erkänna att hon inte mår bra och plötsligt står tvillingarna inför ett omöjligt val.

viaren

Kommentar

Jag måste börja med att säga att boken faktiskt inte var alls som jag hade förväntat mig. I och för sig visste jag inte så mycket om den, men eftersom den var översatt från engelska brukar det rent generellt innebära en ganska speciell typ av stil på boken, lite så där glättig och perfekt, om ni förstår vad jag menar. Men den här var ju inte alls så! För det första var det väldigt intressant att läsa kring att leva sammanväxt med en annan person eftersom det är ett rätt originellt ämne. För det andra så förvånade språket mig; det var många korta, hackiga meningar och inte särskilt mycket text egentligen, men den var trots det väldigt expressiv och berättade mycket.

Dessutom var historien intressant uppbyggd då man både fick följa tvillingarnas liv i skolan, familjens alla problem och deras kroppsliga situation. Och jag blev väldigt förvånad i slutet då tvillingarna tvingades ta ett väldigt drastiskt beslut, och jag kan säga att det kom några tårar i slutet då allt upplöstes – vilket jag tycker tyder på att det var en bra bok. Så om ni inte redan läst den, tycker jag absolut ni borde göra det!

Barnet i mossen

Tack så mycket Atrium förlag för den vackra boken!

Handling

Tidigt en morgon hittar Fergus ett dött barn, troligen mördat, på gränsen mellan Irland och Nordirland. Fergus har mycket annat att tänka på -hans storebror Joe har gripits för sitt samröre med IRA, oroligheterna i landet gör att allt närsomhelst kan explodera och själv måste han klara examensproven för att kunna ta sig därifrån – men ändå dras han in i mysteriet med det döda barnet i mossen, som snart tar en ny oväntad vändning.

barnetimossen

Kommentar

Det kanske allra bästa med den här boken var den känsla och den stämning som den ständigt gav. Det kändes som att jag klev rakt in i historien och miljöerna som Fergus upplevde, vilket såklart var väldigt spännande. Man fick nästan känslan av att det var en själv som var ute och sprang på berget och kunde enkelt framkalla bilden av historien i huvudet.

Förutom det var det på många sätt en väldigt lågmäld historia, samtidigt som det hände så himla mycket. Men det kändes aldrig stressigt eller som att det gick för fort fram trots alla händelser utan jag tyckte att historien flöt på bra. Den var intressant att följa eftersom man fick läsa om två helt olika liv som ändå var sammankopplade på olika sätt, och jag gillade kanske framförallt Fergus som karaktär väldigt mycket. Till sist kan jag väl bara säga att om ni är ute efter att läsa något lite annorlunda, mystiskt och intressant, kan det här vara boken för er!

Tårar i havet

Handling

I januari 1945 är tusentals människor i Ostpreussen på flykt undan sovjetiska trupper. Bland flyktingarna finns ungdomarna Joana, Emilia och Florian. De har olika bakgrund och bär alla på hemligheter, men deras vägar korsas och de finner mod och styrka hos varandra. Tillsammans försöker de ta sig till Wilhelm Gustloff – ett fartyg som kan föra dem till tryggheten västerut över Östersjön. Men katastrofen inträffar precis när de tror sig ha friheten inom räckhåll och då spelar varken nationalitet eller klasstillhörighet någon roll. De 10 000 passagerarna kämpar alla för samma sak – sin överlevnad.

tararihavet

Kommentar

Detta var helt klart en läsvärd bok, men jag tänker att den nog inte var så bra som jag hade förväntningen att den skulle vara. Det tog ganska lång tid innan jag tyckte att handlingen grep tag i mig, och det kändes som att jag fick tvinga mig själv att fortsätta läsa i början. Till sist kom det självklart en punkt då jag verkligen fastnade, men det var inte förrän närmre slutet vilket var lite synd. Jag hade nog tänkt att det skulle vara en sån bok som hugger tag i en direkt, men den lyckades alltså inte riktigt med det.

Själva historien i sig var såklart intressant, kanske framförallt eftersom den innehöll en del av andra världskriget som i alla fall jag aldrig läst om innan. Och så var den himla sorglig, hemsk och brutal på många sätt vilket är förståeligt med tanke på ämnet. Men det gör också att jag tycker att man ska läsa den – kanske inte för att det är något fantastiskt språk eller en extraordinär bok utan snarare för att det är ett ämne som tåls att läsa om. För om man kan se förbi bokens brister är den värd att läsas.

Ingen normal står i regnet och sjunger 

Handling 

Varför finns det inga kvinnliga trubadurer? Varför är det alltid Ella som ska skriva när det är grupparbete? Varför förväntas tjejer vara på ett sätt och killar på ett annat, och hur gör en egentligen för att vara tvärtom? Och om kärleken är som ett elstängsel och elstängslet redan är ihop med någon och någon är ens bästa vän i hela världen. Hur gör en då?


Kommentar

Den här var en positiv överraskning! Jag gillade verkligen att boken var rapp och snabb samtidigt som den berättade mycket och förmedlade många känslor. Det spilldes ingen tid på att göra långa, överdrivna beskrivningar och dialoger utan genom korta och vackra sidor förklarades historien. Som för övrigt var intressant och på många sätt himla klok. Så positivt överraskad blev jag och kan glatt rekommendera den här till er!

Som stjärnor i natten

Handling

Alla är övertygade om att populära Violet Markey räddar skolans ”freak”, Theodore Finch, från att hoppa, den där dagen uppe i skolans klocktorn – men sanningen är egentligen en annan.

Ända sedan hennes syster dog i en trafikolycka har Violets liv varit skevt. När hon lär känna Finch öppnas dörren till något nytt. En tillvaro där allt är möjligt – som rymmer den djupaste sorgen och den största kärleken. Men samtidigt som Violets värld växer, börjar Finchs värld krympa.somstjarnor.jpg

Kommentar

Tack vare att jag gick in med noll förväntningar eller någon uppfattning om hur boken skulle vara, så blev jag verkligen positivt överraskad. Det var på många sätt en väldigt sorglig och hemsk historia, men den grep verkligen tag i en. Och den var inte bara sorglig, den var himla fin och lite knasig på samma gång vilket jag gillade. Men framförallt kändes det som att den skildrade depression på ett bra och vettigt sätt så att man verkligen kunde känna det och uppleva det själv. Och det gör den läsvärd om inget annat. Så läs den.

Stanna

Handling

Det är vinter i Stockholm när Ester ser honom för första gången. Han väljer en bok om Frida Kahlo och betalar utan att se Ester i ögonen. Utanför antikvariatet ligger snödrivorna som strandade valar och det är beckmörkt redan klockan tre. Ester vågar inte fråga om hans nummer, trots att bästa kompisen Hanins röst ekar i huvudet: go for it.
Det är tur att Ester har Hanin som tränger sig före i kön till klubbarna, klottrar ”onanera mera” på husväggarna och trycker på skicka när Ester tvekar.

stanna

Kommentar

Vad jag gillade den här, det är såhär man önskar att lite fler ungdomsböcker var. Den hade en historia som var intressant och fångade mitt intresse, och jag gillade att den inte bara kretsade kring ett kärleksförhållanden utan den innehöll lite alla möjliga relationer och problem. Det var föräldrar, chefer, bästa vänner och sjukdom i en bra blandning. Sen hade en också ett vackert språk som höjde hela boken, och det var nog en stor anledning till att jag gillade den. Så jag får helt klart säga att det är en himla spännande debut av Flora Wiström, och jag ser fram emot att förhoppningsvis kunna läsa mer av henne i framtiden!

Allt som blir kvar 

Handling

Från dagen han klättrade in och sa hej var det något i huvudet som hoppade snett. Med en gång la sig ett lager över hornhinnan och jag blinkar alltid en extra gång innan skärpan fixeras. När det ännu var en påminnelse om att han väntade i min säng kunde jag stå ut. Men nu. Vad händer nu? Han är inte bara i ögonvrån, i periferin en millisekund när jag råkar missta någon annan för honom. Nej, han är snart framför mig, precis där, i varenda person som passerar.
Mitt under brinnande juli gör Matildas pojkvän slut. Kvar är hon, i en öde lägenhet. Vem är hon, utan honom? Matilda måste fylla tomrummet och bästa vännen Miron tar henne under sina vingar. Han lovar att bedöva smärtan med nya äventyr. Tillsammans ska de rida ut sorgen, explodera i natten. Men hur långt kan man egentligen gå och vilka är Mirons verkliga motiv? Och när vet man om man mår bättre – eller inte längre känner något alls?

allt_som_blir_kvar

Kommentar

Jag har svårt att riktigt veta vad jag ska skriva om den här boken. Å ena sidan var den himla vacker, sorgsen och fängslande men å andra sidan var den lite av en besvikelse för mig. Jag tycker att Sandra Beijer helt klart har ett eget, vackert språk som får mycket utrymme i boken och som lockar en till att läsa. Men om jag funderar mer kring handlingen och stämningen i boken kändes den lite för händelselös och oföränderlig. Det kändes som att boken hade en viss känsla hela tiden som aldrig riktigt förändrades, och det kändes som att Matilda rent generellt inte utvecklades så mycket som hon kanske hade kunnat i mina ögon. Men samtidigt gjorde det att boken stack ut lite eftersom den ändå inte riktigt hade den klassiska uppbyggnaden rent dramaturgiskt och ibland kunde det kännas skönt att det inte var så mycket drastiska förändringar i stämningen. Hursomhelst tycker jag att boken är läsvärd kanske främst tack vare sitt språk och jag ångrar verkligen inte att jag läste den. Och jag hoppas att Sandra Beijer fortsätter med det hon gör.