En gud i spillror

Handling

RAF-piloten Teddy Todd trodde inte att han skulle överleva andra världskriget. Nu är hans stora utmaning att möta en framtid han inte räknade med att få uppleva.

I Liv efter liv fick vi följa Ursula Todds oändliga liv om och om igen. I En gud i spillror riktas blicken mot den älskade brodern. Teddy Todd som ville bli poet, tar värvning som RAF-pilot under andra världskriget. Han överlever, men krigets fasor existerar parallellt med hans liv som make, far och morfar. Han förstår inte sin omvärld och det absurda i att just han fick överleva.engudispillror

Kommentar

Det är något visst med Kate Atkinsons böcker. Jag tycker alltid att de känns tunga att börja läsa och är lite kluriga att komma in, men i slutändan tycker jag det är så sorgligt när de tar slut. För den här boken, precis som hennes tidigare, är verkligen en beskrivning av livet. Kapitlen hoppar från 1944 till 2012 för att sen gå tillbaka till 1980-talet samtidigt som det är många personer i samma familj som man får följa, och det är väldigt intressant. Jag tycker det ger en ett nytt perspektiv på saker och man får en bättre förståelse för hur allt hänger ihop i livet.

Och även om jag i början nog tyckte det var lite drygt med ännu en bok av Atkinson som utspelar sig i krigstid, så bidrog det i slutändan med mycket spänning till boken. Såklart kunde de väl beskrivna flygattackerna kännas lite långtråkiga ibland, men i det stora hela tyckte jag att kriget på något sätt bidrog till bokens effekt. Så, även om den kändes något seg i början, tyckte jag himla mycket om den här boken till slut. Den var väldigt intressant och jag tyckte att slutet var något av en överraskning, så jag kan glatt rekommendera den till er.

 

Tårar i havet

Handling

I januari 1945 är tusentals människor i Ostpreussen på flykt undan sovjetiska trupper. Bland flyktingarna finns ungdomarna Joana, Emilia och Florian. De har olika bakgrund och bär alla på hemligheter, men deras vägar korsas och de finner mod och styrka hos varandra. Tillsammans försöker de ta sig till Wilhelm Gustloff – ett fartyg som kan föra dem till tryggheten västerut över Östersjön. Men katastrofen inträffar precis när de tror sig ha friheten inom räckhåll och då spelar varken nationalitet eller klasstillhörighet någon roll. De 10 000 passagerarna kämpar alla för samma sak – sin överlevnad.

tararihavet

Kommentar

Detta var helt klart en läsvärd bok, men jag tänker att den nog inte var så bra som jag hade förväntningen att den skulle vara. Det tog ganska lång tid innan jag tyckte att handlingen grep tag i mig, och det kändes som att jag fick tvinga mig själv att fortsätta läsa i början. Till sist kom det självklart en punkt då jag verkligen fastnade, men det var inte förrän närmre slutet vilket var lite synd. Jag hade nog tänkt att det skulle vara en sån bok som hugger tag i en direkt, men den lyckades alltså inte riktigt med det.

Själva historien i sig var såklart intressant, kanske framförallt eftersom den innehöll en del av andra världskriget som i alla fall jag aldrig läst om innan. Och så var den himla sorglig, hemsk och brutal på många sätt vilket är förståeligt med tanke på ämnet. Men det gör också att jag tycker att man ska läsa den – kanske inte för att det är något fantastiskt språk eller en extraordinär bok utan snarare för att det är ett ämne som tåls att läsa om. För om man kan se förbi bokens brister är den värd att läsas.

Sophies historia

Handling

Frankrike, 1916. Sophie Lefevre driver tillsammans med sin syster familjens hotell i hemstaden medan deras män slåss vid fronten. När den nye tyske kommendanten får syn på Sophies porträtt målat av hennes make Edouard föds en farlig besatthet som kommer att tvinga Sophie till ett ödesdigert beslut.

London, 2006. Sophies porträtt hänger hemma hos Liv Halston en gåva från hennes make innan hans plötsliga död. Ett slumpartat möte avslöjar målningens verkliga värde och dess turbulenta historia, och hotar att återigen vända upp och ner på Livs tillvaro.

Sophies historia är berättelsen om två unga kvinnor, åtskilda av ett sekel, som förenas i sin beslutsamhet att slåss för det de älskar mest oberoende av vad det kostar…

sophies

Kommentar

Först och främst, vilken fantastisk historia! När jag tänker efter blir jag himla imponerad över hur Jojo Moyes lyckats komponera ihop allting till en så bra berättelse. För det hade lätt kunnat kännas som två helt vitt skilda historier som bara råkar ha en förbindelse med varandra, men det känns som mycket mer än så. Jag tror det var den främsta anledningen till att jag gillade den så mycket faktiskt. Det var historien som fick mig att sträckläsa och hela tiden vilja veta mer om hur allt hängde samman.

Jag trodde nog när jag började läsa att den inte skulle passa mig särskilt bra i stilen, både med tanke på att det är en ”vuxenbok” och det faktum att det kändes lite tungt att den skulle ha historiska kopplingar. Men det fick jag helt klart ta tillbaka. Trots att den handlade om vuxna människor och inte ungdomar som jag vanligtvis läser om fångade den verkligen mig och det var inget jag alls tänkte på när jag läste. Så sammanfattningsvis kanske jag är sist ut med att faktiskt läsa den här boken, men, är det någon där ute som precis som jag inte läst den så gör det! Den var så himla bra.

I museets dolda vrår

Handling

Redan under befruktningen börjar Ruby Lennox sin berättelse. Inne i livmodern förnimmer hon sin mors tankar och känslor, den kärlekslöshet och det ständiga missnöje hon känner för Rubys far. Hon anar också de omständigheter som kommer att forma hennes liv. Fast besluten om att ta reda på allt om sin familj och deras hemligheter tar hon oss med på en svindlande färd genom 1900-talet.


Kommentar 

Precis som den andra boken jag läste av Atkinson för ett tag sedan var den här helt klart fascinerande. Själva karaktären på boken är speciell och man dras in i en miljö och stämning som man känner av hela tiden. Även den här boken handlar om livets alla stadier, och jag tyckte det var både intressant och spännande att följa Rubys liv parallellt med hennes släktingars. Det gav definitivt mer perspektiv på allt och karaktärerna som nämndes blev inte bara namn utan man fick höra om deras historia också. Det är svårt att säga om jag gillade den här mer än hennes andra bok, men jag kan i alla fall säga att jag tyckte att denna var mindre tjatig och att det hände så mycket nytt hela tiden. Jag ångrar verkligen inte att jag började läsa den och jag kan varmt rekommendera den till alla!

Hollow city

Handling

September 3, 1940. Ten peculiar children flee an army of deadly monsters. And only one person can help them—but she’s trapped in the body of a bird. The extraordinary journey that began in Miss Peregrine’s Home for Peculiar Children continues as Jacob Portman and his newfound friends journey to London, the peculiar capital of the world. There, they hope to find a cure for their beloved headmistress, Miss Peregrine. But in this war-torn city, hideous surprises lurk around every corner. And before Jacob can deliver the peculiar children to safety, he must make an important decision about his love for Emma Bloom. 

  
Kommentar

Trots att det var över ett år sedan jag läste Miss Peregrine’s home for peculiar children, och trots att jag inte kände att jag kom ihåg den särskilt bra, så gjorde den här boken mig verkligen inte besviken. Den var snarare bättre än vad jag hade förväntat mig! Det var bra att man i början kunde få en överblick på huvudkaraktärerna eftersom det gjorde att man lättare kunde komma in i handlingen. Nu behövde jag inte känna att jag inte förstod vad som hände i början av boken eftersom jag snabbt kunde minnas både karaktärer och historien. Och sen bara njöt jag av att läsa. Det var hela tiden dramatiskt och spännande eftersom det hände oväntade saker, och speciellt i slutet var det något väldigt oväntat som hände som gjorde att situationen förändrades helt i boken. Dessutom tycker jag fortfarande riktigt mycket om fotografierna som är en del av boken och jag tycker att det bidrar till att det blir en mer unik och egen bok som skiljer sig från andra övernaturliga böcker. Därför tycker jag att denna boken förtjänar att läsas, och om ni inte börjat läsa den här serien än tycker jag definitivt att det är värt att börja göra nu! Det kommer även en tredje del i höst…

The longest ride

Handling

Ninety-one year old Ira Levinson is in trouble.
Struggling to stay conscious after a car crash, with his mind fading, an image of his beloved, and long-dead, wife Ruth appears.
Urging him to hang on, she lovingly recounts the joys and sorrows of their life together – how they met, the dark days of WWII, and its unrelenting effect on their families.

A few miles away, college student Sophia Danko’s life is about to change. Recovering from a break-up, she meets the young, rugged Luke and is thrown into a world far removed from her privileged school life.
Sophia sees a new and tantalising future for herself, but Luke has a secret which threatens to break it all apart.

Ira and Ruth.

Sophia and Luke.

Two couples, separated by years and experience, whose lives are about to converge in the most unexpected – and shocking – of ways.

thelongestride

Kommentar

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag förväntade mig någon slags kärlekshistoria på klassiskt Nicholas Sparks-vis och även om boken på många sätt var det så förvånade den mig ändå. Den var djupare, sorgligare, vackrare och mer gripande än vad jag trodde att den skulle vara. När jag väl kommit in i historien och fått ett grepp om karaktärerna började boken helt plötsligt påverka mig mer. Det skedde mycket sorgligt under dess gång vilket gjorde mig ledsen och när det skedde glada händelser blev jag glad – och känslorna var starkare än vad de brukar vara. Men det kanske beror på hur bra och vackert skriven boken var, för det var den verkligen. Historien var sorglig, rolig, vacker och kärleksfull allt på samma gång samtidigt som den ändå kändes lagom realistisk och äkta. Jag gillade att man fick uppleva både ny och gammal kärlek i boken eftersom det gav perspektiv, och dessutom var det himla fint att få följa hur hela Ira och Ruths liv tillsammans återberättades. Men samtidigt var det också väldigt sorgligt vid många tidpunkter och därmed var det också bra att man bröt av deras sorgliga historia med Luke och Sophias, som även om den inte var på topp hela tiden, ändå innehöll betydligt mer hopp och framtidsmöjligheter. För om man bara hade läst om Ira och Ruth hade den nog blivit nästan för sorglig och gripande.

Jag funderade under bokens gång kring hur de två parens vägar skulle mötas och även om jag misstänkte att det skulle ske några gånger gjorde dem faktiskt det när jag minst anade det. Jag ska inte avslöja hur det skedde men jag måste säga att det faktiskt bidrog till att jag gillade boken ännu mer. Dessutom kändes det som att boken tack vare det fick ett bättre och mer värdigt slut. Nu efteråt tänkte jag genast att den hade varit perfekt att filmatiseras, precis som många av Sparks andra böcker har gjort, men då fick jag upptäcka att den faktiskt redan blivit det. Filmen kom tydligen ut i USA nu i vår och som det verkar så kommer den ut i Sverige någon gång i september troligtvis. Så nu ser jag fram emot att även se filmen och tills den kommer ut tycker jag att ni ska ta och läsa boken också!

Strimmor av hopp

Handling
”De förde bort mig i nattlinnet.”

Lina är bara femton år när Sovjets hemliga polis en kväll tvingar sig in i deras hus och för bort hela familjen.
Lina, hennes mamma och lillebror skiljs från pappan och tvingas upp i en smutsig spårvagn och inleder den långa resan till ett fångläger i Sibirien. Här måste de arbeta hårt under outhärdliga förhållanden och varje dag är en kamp för att överleva.
Det är svåra år och det är bara deras viljestyrka, kärlek och hopp som får Lina och hennes familj att ta sig igenom dagarna. Men är det nog för att de ska överleva?

20140729-121024-43824971.jpg

Kommentar
Vilken gripande och hemsk bok alltså! Jag hade inte så bra koll på vad den handlade om innan jag började läsa, så den var faktiskt rätt överraskande. Jag förstod att det antagligen inte skulle vara någon direkt ”rolig” bok, men den var faktiskt spännande och intressant trots att den var väldigt sorglig. Boken handlade om ett väldigt viktigt ämne som definitivt behöver diskuteras, och tack vare boken lärde jag mig mycket nytt som jag inte direkt hört talas om innan. Men trots sitt ämne tyckte jag ändå att boken hade sina positiva inslag, som människors generositet och medmänsklighet och att man aldrig ska förlora hoppet. Detta var alltså en superbra och gripande bok som jag varmt kan rekommendera till er att läsa!

Jag är Malala

Handling

Jag kommer från ett land som skapades vid midnatt. När jag nästan dog var klockan strax efter tolv på dagen.

När talibanerna tog kontroll över Swatdalen i Pakistan vägrade en ofattbart modig flicka att låta sig tystas. Malala Yousafzai stred för alla flickors rätt till utbildning, vilket tisdagen den 9 oktober 2012 var nära att kosta henne livet. Malala var på väg hem då skolbussen stoppades av beväpnade talibaner. Hon sköts i huvudet på nära håll och det var få som trodde att hon skulle överleva.

Sexton år gammal har Malala blivit en global symbol för fredliga protester och kampen för kvinnors rättigheter, och den yngsta någonsin att nomineras till Nobels fredspris. Malalas kamp har tagit henne på en osannolik resa, från en otillgänglig dalgång i norra Pakistan till FN:s korridorer i New York.

jagärmalala

Kommentar

För det första – vilken historia! Anledningen till att jag ville läsa boken var att jag hörde och läste om Malala på många ställen och tyckte att det var en väldigt stark och imponerande resa hon gjort. Och den kändes bara ännu starkare och mer imponerande när jag läste boken. Jag tyckte att boken var skriven på ett bra sätt, då saker som skedde i Pakistan blandades med hur just Malala tyckte och tänkte, så det blev ändå personligt. När jag läste boken lärde jag mig definitivt en massa om Pakistan och områdena runt omkring, och jag tyckte att det var väldigt intressant att läsa om hur livet var där. Det var så himla mycket som skilde sig jämfört med hur vi har det i Sverige och man inser verkligen hur bra vi har det. Fast mitt i allt hemskt som hände i Pakistan när Malala växte upp där så var det ändå mycket fina saker som skedde, i alla fall i hennes ögon. Så det blev en del ljuspunkter i det mörka, bara genom att hon berättade om småsaker i vardagen som hon verkligen gillade.

När man läser grips man verkligen av hur mycket som skulle behöva förändras i världen. Det lite sorgliga var att först så fick man uppleva hur oroligt det var i Pakistan, men sen när Malala sköts så tyckte i alla fall jag ändå att det verkade som att folk började stå upp för sina rättigheter och att saker skulle förändras, men sen i slutet på boken så berättar hon igen om hur läget är i Pakistan och då har det inte förändrats, vilket kändes himla tråkigt.

Samtidigt som Malala är en väldigt stark tjej, så inser jag att det aldrig hade kunnat gå om hon inte hade haft de föräldrarna som hon har. För i boken får man höra mycket om hur det är i samhället, speciellt om man är kvinna, och det är väldigt få som där skulle ha en familj som vågade och kunde stötta dom. Så hennes föräldrar har haft en väldigt viktig roll egentligen, och det får definitivt inte glömmas.

Så sammanfattningsvis var det en väldigt gripande och stark bok. Jag lärde mig väldigt mycket, samtidigt som den var spännande och intressant. Det enda negativa med den var nog att det speciellt i början handlade väldigt mycket om Pakistans historia och just då blev det mest fakta och inga personliga tankar från Malala, vilket var lite långtråkigt. Men i övriga delar av boken tyckte jag att det var en lagom blandning mellan fakta och tankar, vilket också var det som gjorde att man fortsatte läsa den. Och jag tycker verkligen att alla ska läsa den, den passar både ungdomar och äldre. Vi behöver nog alla inse att världen inte är så himla bra överallt och att alla måste börja hjälpas åt och stå upp för varandra för att det någonsin ska kunna ske en förändring.

Kodnamn Verity

Jag har nyss läst Kodnamn Verity av Elizabeth Wein och här är min recension. Tack så mycket Gilla Böcker för den intressanta boken!

Handling

Jag har två veckor på mig och får så mycket bläck och papper jag behöver. Det enda jag förväntas göra är att avslöja allt jag vet om den brittiska krigsinsatsen. Men de kommer att skjuta mig till slut vad jag än gör, för det är vad de gör med fienden. Det är vad vi gör med fienden.

Året är 1943. En kvinnlig brittisk agent arresteras av Gestapo i det naziockuperade Frankrike. Efter veckor av tortyr går hon med på att avslöja allt, och börjar skriva sin bekännelse. Det blir berättelsen om piloten Maddie som flög henne till Frankrike, om deras vänskap och kamp för överlevnad. Berättelsen om Verity.

IMG_9634_4072

Kommentar

Kodnamn Verity var en väldigt intressant och spännande bok. Hela historien var väldigt fängslande och jag fascinerades av den. Jag hade egentligen inte någon direkt aning om vad den skulle handla om när jag började läsa den, bara att den skulle handla om andra världskriget. Så när jag väl började läsa den blev jag lite förvånad. Den var mycket bättre än vad jag hade trott. Men ett tag, ungefär i mitten av boken, tyckte jag att den blev lite tråkigare och det hände inte så värst mycket. Men sen kom en förändring av berättare som ändrade perspektivet på berättelsen och gjorde den med spännande igen. Jag kan också säg att jag inte direkt är någon person som är superintresserad av andra världskriget och vilka flygplansmodeller man använde sig av då, men boken lyckades ändå fånga mig. Den var spännande och jag ville verkligen veta hur den skulle sluta. Jag tycker att ni ska ta och läsa Kodnamn Verity, det var en intressant, spännande och fängslande bok!

Rubinröd

Jag läste igår ut Rubinröd av Kerstin Gier, här är min recension!

Handling (från baksidan)

Ibland är det jobbigt att leva med en familj som har många hemligheter. Det tycker i alla fall 16-åriga Gwendolyn, ändå tills hon plötsligt befinner sig i London i en helt annan tid. Det visar sig nämligen att den allra största hemligheten i familjen är Gwendolyn själv!

Hon blir indragen i ett spel på liv och död, större än hon någonsin kunnat ana, men förräderi, hemliga ordenssällskap och tidlös kärlek.

IMG_3293_7666

Kommentar

Detta var en bok som jag läst mycket om och hört en massa positivt om, men inte förrän nu tagit tag i och läst. Den gjorde mig inte heller besviken! Den fångade verkligen mig direkt när jag började läsa och jag ville bara läsa mer och mer så att jag kunde få veta hur den slutade. Boken var spännande och jag tyckte att den innehöll en alldeles lagom blanding av det övernaturliga, som var tidsresorna och allt som berörde det och det vardagliga, att Gwendolyn hade vanliga vänner och kunde ha normala dagar i skolan också. För om böcker innehåller allt för mycket av det övernaturliga blir de inte lika intressanta, tycker i alla fall jag.

Boken innehöll många intressanta, och en del roliga, karaktärer. Det var intressant att få möta personer från förr i tiden också och få uppleva hur de betedde sig jämfört med de som levde i nutid i boken. Historien var hela tiden spännande och mysteriet i den intresserade mig.

Jag rekommenderar verkligen boken till er som inte läst den än, den var riktigt bra. Rubinröd är ju faktiskt första delen av en triologi, så jag tänker definitivt läsa de andra böckerna också!