Tankar mellan sött och salt

Handling

Måndag, första dagen på högstadiet. Moa vet inte hur hon ska överleva tre år av fångenskap, tillsammans med alla idioter. Efter det som hände i somras pratar ingen i klassen med henne. Utom för att säga hur mycket de hatar henne. Tur att det finns annat i livet än den grå verkligheten i Hellnäs. Som Edward, till exempel.tankarmellan

Kommentar

Min första tanke när jag började läsa var att det kändes som en bok som skulle komma att vara ganska ”ytlig” om en klassiskt olycklig tonåring, men jag tyckte att den allt eftersom visade på mer och mer djup. Det var en historia med många dimensioner som berörde massor av både känslor och tankar på ett vettigt sätt. Jag tyckte nog både att inslagen med Edward, som dök upp med jämna mellanrum, både var lite förvirrande och bra på samma gång faktiskt. För å ena sidan fick de mig lite att ifrågasätta Moa som karaktär, hur hon var som person och hennes trovärdighet samtidigt som de å andra sidan bidrog till att driva historien framåt och till att faktiskt komma nära inpå hennes innersta känslor. Så även om jag inte alltid var 100 procent förtjust i de delarna så förstår jag helt klart varför de fanns med och vilket deras egentliga syfte var.

Men annars tyckte jag generellt att Moa var en sympatisk karaktär som man verkligen kände med, kanske framförallt med tanke på hur hemsk hennes situation ofta var. En annan bra grej med boken var att när jag väl börjat läsa så kunde jag knappt sluta, vilket resulterade i att den var utläst på en eftermiddag. Och det är väl ett bra betyg i sig. Sen var det nog inte min favorit av Martas böcker, MEN, det var fortfarande en jättebra bok. En bok som jag för övrigt tror skulle passa perfekt som julklapp till många tonåringar därute! Så tips tips. Och läs den hörni! (även om ni inte är tonåringar som kanske får den i julkapp)

Annonser

Rich boy

Handling

En mamma och en dotter. Två kvinnoliv sammanvävda av tid, kärlek, ensamhet och en delad utsatthet. Vad innebär det att leva, arbeta och älska som kvinna, i ett samhälle som inte kan få nog av sina rich boys? Marianne kommer från en borgerlig familj på Lidingö som fallit samman i sviterna av pappans död och skapat en ung och osäker kvinna. Det är sextiotal i Stockholm och Marianne läser till psykolog. Hon är feminist, men osäker på hur man omsätter det i praktiken. När den karismatiske Kaj, en ledargestalt inom vänstern, riktar sitt ljus mot henne följer hon med, trots att hans beteende blir allt mer våldsamt. Annika är Mariannes dotter. Trettio år senare slungas hon in i en djup kris som tvingar henne till självrannsakan. Det är tvåtusental i Stockholm, lättare att vara kvinna på vissa sätt, men svårare på andra.richboy

Kommentar

Tyckte himla mycket om den här. Den bara grep tag i mig och släppte aldrig taget. Jag visste att den hade fått bra kritik innan, men jag hade varken läst kritiken något närmre eller särskilt mycket kring bokens handling innan jag väl började läsa, så allt blev ändå som en väldigt positiv överraskning för mig. Den var intressant, sorglig och vacker. På många sätt var den för mig både hemsk och fin på samma gång då språket gjorde att historien kom fram på ett speciellt sätt. Jag är SÅ glad att jag ställde mig i kön hos bibblan där i augusti någon gång, för värd väntan var den. Nu vill jag läsa mer av Caroline Ringskog Ferrada-Noli!

Stanna hos mig

Handling

Yejide träffade sin man på universitetet och de har varit gifta i fyra år. De har ett fint äktenskap, allt som egentligen saknas i deras liv är ett barn. Yejide ber om ett mirakel, hon träffar läkare, hon går motvilligt på en krävande ceremoniell pilgrimsfärd. Men inget händer.

Släkten är bestämd, kräver ett barn och insisterar på att hennes man ska ta en till fru. Yejide känner sig förtvivlad. Hennes make försöker blidka Yejide såväl som släkten.
Men det är en omöjlig situation som kommer att leda till svartsjuka, svek och förtvivlan.

stannahosmig

Kommentar

Jag gillade den! Det var nödvändigtvis inte en ny favoritbok eller kanske särskilt lik andra böcker jag läser, men den fångade ändå mig. Jag tyckte framförallt att det var intressant att läsa om en kultur och en situation som på många sätt är väldigt annorlunda jämfört med den vi lever i här i Sverige. Det var en fascinerande och stundtals komplicerad historia som också var väldigt tragisk på många sätt, men den var fortfarande spännande och jag gillade att följa den. Och det är alltid kul när böcker blandar olika tidsperioder och situationerna ständigt skiftar, istället för att använda ett klassisk kronologiskt berättande.

Så allt som allt är jag glad att jag valde att läsa Stanna hos mig. Känslan överlag var att jag kände mig himla intresserad och fascinerad av Yejide och Akins situation och liv, och deras något brokiga historia grep tag i mig. Alltså, det var en bra bok! Plus att det för mig personligen kändes vettigt att läsa något som inte var skrivet av en svensk eller amerikansk författare, som det annars gärna bara blir. Det ska jag bli bättre på framöver också!

Marina Bellezza

Handling

En avfolkad småstad i norra Italien, omgiven av nedlagda fabriker. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen. Husen står tomma, butikerna är stängda och Italiens ungdomar föredrar att bygga sin framtid långt härifrån.
Marina är tjugotvå och slående vacker. Hon använder sitt utseende till att söka den uppmärksamhet hon aldrig har fått av sina föräldrar. Hon vill vara en Lady Gaga, en Rihanna, och drömmer om att resa till USA och vara med i X-factor.
Andrea arbetar deltid på biblioteket, men längtar efter ett enklare liv närmare naturen. Föräldrarna tycker att han är misslyckad och jämför honom ständigt med brodern som är forskare i USA.
Trots sina olikheter inleder Marina och Andrea en relation. De förenas i sin strävan att förändra sina livsvillkor, men deras drömmar ser olika ut.

marinabellezza.jpg

Kommentar

Jag gillade den här väldigt mycket, precis som jag gillade Stål himla mycket när jag läste den i höstas. Silvia Avallone har verkligen ett eget sätt att skriva på, som kom fram tydligt även i denna, och jag drogs verkligen in i boken. Jag tycker att huvudkaraktärernas liv skildras på ett fint och ärligt sätt, då man allt eftersom får veta mer om deras barndom och bakgrund samtidigt som hela boken är väldigt beskrivande och fylld med känslor och tankar.

Jag reagerade först lite på att boken var ganska lång, men i slutändan gjorde det mig inget alls. Det hände så himla mycket under historiens gång och relationen mellan Andrea och Marina pendlade verkligen fram och tillbaka hela tiden vilket gjorde att man ständigt var uppmärksam och tvivlade på om det skulle hålla eller inte. Jag gillade dessutom att slutet var lite överraskande, att jag först trodde att det skulle sluta lite filmiskt och lyckligt för att sedan inse att jag blivit lurad och att boken tydligt visade sig vara en ärlig och rättfram skildring och ingen perfekt historia. Så jag tycker att Avallone har lyckats bra ännu en gång! Man kunde känna igen stämningen och stilen från Stål i Marina Bellezza, men samtidigt var det en historia om något helt annat, en historia som var himla spännande och stundtals himla sorglig.

The hate u give

Handling

Sextonåriga Starr Carter lever i två världar: den fattiga förorten där hon bor och den fina privatskolan inne i stan. Hennes tillvaro krossas när hon blir ensamt vittne till hur polisen skjuter ihjäl hennes barndomsvän Khalil.  Trycket på Starr är hårt, både från polisen och från orten – som kräver rättvisa och upprättelse för Khalil. Men även från de som inte vill att Starr ska vittna – och de är tydliga med vad hennes vittnesmål skulle innebära. Vad Starr än väljer kommer det att få enorma konsekvenser för såväl hennes eget liv som människorna hon vuxit upp med.

The_Hate_U_Give

Kommentar

Framförallt tyckte jag om hur den var en väldigt ärlig och rak skildring av den rasism som finns i USA idag, och alla de skillnader som finns mellan vita och svarta på massor av olika plan i samhället. Mycket kretsar kring hur huvudkaraktären Starr dras mellan två olika världar, då hon bor i en utsatt förort med mycket kriminalitet samtidigt som hon går i en privatskola där hon är en av de få svarta, och det var helt klart intressant att läsa om hur det för henne blev som att det fanns två versioner av henne som person.  Med tanke på det och själva bokens tema var den verkligen fylld med känslor hela tiden, oavsett om det var ilska, sorg eller glädje och det gillade jag. Och även om den i sig var ganska allvarlig så fanns det många komiska inslag i till exempel familje- och vänskapsrelationerna vilket var kul.

Men, det var fortfarande något med boken som skavde för min del. Och jag vet inte om det hade med översättningen till svenska att göra kanske, för ibland tyckte jag att språket och dialogerna blev lite för stereotypiska och överdrivna. Det stämde inte riktigt för mig när så många engelska uttryck fått stanna kvar och de sen skulle figurera i dialoger skrivna på svenska i övrigt. Jag förstår såklart tanken med att behålla uttrycken, för det hade troligtvis inte gått att översätta de till svenska på något vettigt sätt, men för mig smälte engelskan inte riktigt in som jag hade önskat i bokens språk. Fast det ändrar ju inte det faktum att det är en superviktig och intressant bok, som jag tror att alla tjänar på att läsa. Och som jag tror är viktig att läsa, för att få se saker ur ett nytt perspektiv. Så läs den vetja!

Fejk

Handling

Imogen är föräldralös, en bedragare och på rymmen från sitt arv.
Jule är en fighter, en kameleont och en atlet.
En intensiv vänskap. Ett försvinnande. Ett mord eller kanske två. En farlig romans, eller kanske tre.
Trubbiga tillhyggen, förklädnader, blod och choklad.
Den amerikanska drömmen, superhjältar, förövare och offer.
En tjej som vägrar ge folk vad de begär av henne.
En tjej som vägrar vara den hon en gång var.

fejk

Kommentar

Fejk gjorde mig verkligen inte besviken! Jag kunde känna igen E. Lockharts stil i boken, men samtidigt så var den ganska annorlunda jämfört med hennes andra böcker. Framförallt så fascinerade bokens disposition och berättarteknik mig, och jag gillade att det särskiljde den från många andra ungdomsböcker. Dispositionen krävde att man som läsare var tvungen att vara mer uppmärksam och framförallt tänka efter så att man kunde pussla ihop historien. Men jag gillade det! Det gav boken en annorlunda twist och gjorde historien, som redan var spännande och överraskande, ännu mer intressant. Så om ni inte hunnit läsa den, gör det! Jag hade önskat ett lite bättre slut, men allt som allt var det en himla fängslande och mystisk historia, och dessutom en spännande läsupplevelse!

Down under

Handling

1987. Jim är nitton år och reser ensam till Nya Zeeland, lämnar Stockholm bakom sig för att bli en ny och bättre version av sig själv. Han flyttar in hos sin farbror och faster, skaffar jobb och försöker bygga upp en tillvaro. Men minnena av det kaos han lämnat förföljer honom, och hans konservativa farbror styr sin familj med järnhand. En dag hämtar Jims faster honom efter jobbet och lämnar av honom på ett hostel. De vill inte att han bor hos dem längre, eftersom de har förstått att han är homosexuell. Nu börjar en omtumlande inre och yttre resa, och till slut vågar Jim äntligen se tillbaka på allt som lett honom till andra sidan jorden – down under.

downunder

Kommentar

Jag gillade den här, den var både fin och lite hemsk på samma gång. Fokus låg till stor del kring att hitta sig själv och sin väg i livet, och jag tyckte att det kändes som en ganska äkta och rättfram beskrivning av hur livet kan vara när man håller på att bli vuxen. Jag gillade att man parallellt med den aktuella historien fick veta mer om Jims uppväxt och alla de upplevelser som låg bakom den han var, och jag tyckte att allt vävdes samman bra i slutet. Så, en faktiskt ganska spännande och intressant bok som fångade mitt intresse mer än vad jag hade förväntat mig!

Stål

Handling

De bästa vännerna Anna och Francesca växer upp i ett nedslitet bostadskomplex i den toskanska kuststaden Piombino. I horisonten skymtar Elba, men på Via Stalingrado är det kring stålverket livet rör sig. Flickorna är tretton år, på väg att ta steget in i vuxenvärlden och är heta föremål för männens och pojkarnas blickar. De är prinsessor i ett fallfärdigt kungadöme och drömmer om ett liv tillsammans långt borta från föräldrarna och stålverket. Anna har stora planer för sitt liv, hon ska läsa vidare och bli domare eller politiker. Francesca drömmer om att bli velina, att jobba på tv eller bli modell.

stal

Kommentar

Jag är så glad att den här boken på något sätt var så mycket MER än vad jag hade förväntat mig. Och att den överraskade mig, att den hade en ständig utveckling. Det var inte bara en klassisk historia om att vara tonåring, om att växa upp, det var en historia som handlade om så mycket mer. Den lyckades ha en både sorgsen och vacker ton på samma gång, för trots att det ofta fanns en ledsam underton i historien så fanns det fina små saker, och citat, som vägde upp det. Men framförallt tyckte jag att boken förmedlade en himla äkta känsla, som att den faktiskt hade kunnat vara verklighet. Det kändes inte som någon förskönad värld utan som att man fick höra sanningen som ofta innebar både fula och vackra saker.

Jag tyckte också att det var intressant att läsa en annorlunda skildring av ett land som kanske annars uppfattas mest som vackert och drömmigt. Det kändes som att Avallone verkligen ville visa en annan sida av Italien, en bakom alla turistorter, och berätta en historia om vanliga människors liv. Och det uppskattade jag. Så läs den! Önska dig den i julklapp kanske?

img_6115

No et moi

Handling

Lou Bertignac är 13 år, minst, yngst och bäst i klassen. Trots ett IQ på 160 kan hon inte knyta skorna ordentligt. Hon har huvudet fullt av frågor. Med vidöppna ögon studerar hon människor, samlar på ord och ägnar sig åt alla möjliga experiment i hemmet (t.ex. mäta längden på toapappret i toalettrullarna) och slukar uppslagsverk.

Hon är enda barnet i en familj, med en deprimerad mamma och en vanmäktig pappa med glad fasad. I en mörk våning med fördragna gardiner tänker hon ut olika teorier för att tämja världen. Hon är hemligt kär i Lucas, som är längst, äldst, sämst men coolast i klassen.

När hon förbereder ett föredrag som hon tvingas hålla inför klassen, väljer hon på måfå att prata om uteliggare. På Gare d’Austerlitz träffar hon No, en artonårig, hemlös tjej. No med sitt trötta ansikte, sina smutsiga kläder, sin tystnad. Hon lever ett kärlekslöst liv, upprorisk och skygg. No låter sig intervjuas inför föredraget, men det går längre än så: de blir vänner och vänskapen vänder upp och ner på Lous tillvaro.

”Hon såg så ung ut. På samma gång verkade det som om hon verkligen kände till livet, eller snarare som om hon kände till något av livet som var skrämmande.”

Män och kvinnor lever på gatorna. De köar för att få ett varmt mål mat och måste ständigt hålla sig i rörelse för att inte frysa ihjäl. Lou skulle vilja att saker och ting var annorlunda. Så hon beslutar sig för att rädda No, att ge henne ett hem och en familj. Med Lucas hjälp kastar hon sig in i ett omfattande experiment mot ödet. Mot allt och alla.

noetmoi

Kommentar

Jag blev faktiskt positivt överraskad av den här! Det är alltid lite svårt att veta hur jag kommer känna om en bok när jag läser den på franska, alltså ett språk jag inte alls kan på samma sätt som svenska, och det finns alltid en risk att språkförståelsen förstör boken lite, när man inte riktigt får grepp om allt som händer. Men, med No et moi kunde jag komma in i bokens stämning, förstå vad som hände och faktiskt börja gilla boken också. Det var en både vacker och sorglig historia, som stundtals var väldigt grym, men jag gillade den.

Själva ämnet, hemlöshet, var intressant och kanske inte något man vanligtvis stöter på och kommer så nära inpå – och det gillade jag. Dessutom upplevde jag boken som relativt lättläst för att vara på franska, så jag gissar på att den förmodligen är ganska enkel och snabb att ta sig igenom på svenska. Hursomhelst, denna kan jag varmt rekommendera till er! Och om ni inte har lust att läsa, vet jag att det finns en filmatisering (som jag ännu inte sett) av boken också!

Ett litet liv

Handling

Berättelsen om de fyra vännerna JB, Malcolm, Willem och Jude och deras liv i New York spänner över flera decennier och växlar mellan mörker och ljus. Genom åren prövas deras vänskap, men det som håller dem samman är alltid Jude – Jude St Francis, som förblir en gåta även för dem som står honom närmast.

Jude är framgångsrik advokat med ett traumatiskt förflutet som präglar hela hans liv på ett oåterkalleligt sätt. Som kontrast till hans mörka uppväxt står vänskapen till framför allt skådespelaren Willem, vars trofasthet och kärlek håller honom vid liv. Genom åren kommer Jude att slitas mellan självföraktet som styr hans tillvaro och kärleken han inte kan tillåta sig.

ettlitetliv

Kommentar

SÅ bra denna var. Jag hade läst lite blandade åsikter på nätet innan, men kände mig ändå rätt förväntansfull – och den levde helt klart upp till mina förväntningar. Språket, stämningen och känslan fångade verkligen mig och det kändes som att jag kunde kliva in i bokens miljöer varje gång jag läste.

Och förutom det så var det en både väldigt vacker men också sorgsen skildring av livet, hur stor påverkan vissa saker kan ha och hur relationer ändras över tiden. Det var helt enkelt himla intressant att följa de 4 vännerna allt eftersom åren gick, och kanske framförallt att följa Jude, som man fick veta mest om. Han var verkligen en speciell karaktär och jag tyckte det var spännande att följa honom på så nära håll, att få ta del av alla hans tankar och minnen som hade en så stor påverkan i vem han var. Det var mycket tungt och sorgligt inblandat i hans historia, men jag tyckte faktiskt aldrig att det blev för mycket, utan jag tyckte snarare att det var fascinerande och för det mesta gripande att höra om allt hemskt.

Så allt som allt tyckte jag himla himla mycket om den här. Den var en massa saker, men framförallt vacker, sorglig och gripande, det var svårt att hålla tillbaka tårarna vid flera tillfällen. Så läs den! Så värt att ta sig igenom de 700+ sidorna för hela läsupplevelsen.