Rich boy

Handling

En mamma och en dotter. Två kvinnoliv sammanvävda av tid, kärlek, ensamhet och en delad utsatthet. Vad innebär det att leva, arbeta och älska som kvinna, i ett samhälle som inte kan få nog av sina rich boys? Marianne kommer från en borgerlig familj på Lidingö som fallit samman i sviterna av pappans död och skapat en ung och osäker kvinna. Det är sextiotal i Stockholm och Marianne läser till psykolog. Hon är feminist, men osäker på hur man omsätter det i praktiken. När den karismatiske Kaj, en ledargestalt inom vänstern, riktar sitt ljus mot henne följer hon med, trots att hans beteende blir allt mer våldsamt. Annika är Mariannes dotter. Trettio år senare slungas hon in i en djup kris som tvingar henne till självrannsakan. Det är tvåtusental i Stockholm, lättare att vara kvinna på vissa sätt, men svårare på andra.richboy

Kommentar

Tyckte himla mycket om den här. Den bara grep tag i mig och släppte aldrig taget. Jag visste att den hade fått bra kritik innan, men jag hade varken läst kritiken något närmre eller särskilt mycket kring bokens handling innan jag väl började läsa, så allt blev ändå som en väldigt positiv överraskning för mig. Den var intressant, sorglig och vacker. På många sätt var den för mig både hemsk och fin på samma gång då språket gjorde att historien kom fram på ett speciellt sätt. Jag är SÅ glad att jag ställde mig i kön hos bibblan där i augusti någon gång, för värd väntan var den. Nu vill jag läsa mer av Caroline Ringskog Ferrada-Noli!

Annonser

Stanna hos mig

Handling

Yejide träffade sin man på universitetet och de har varit gifta i fyra år. De har ett fint äktenskap, allt som egentligen saknas i deras liv är ett barn. Yejide ber om ett mirakel, hon träffar läkare, hon går motvilligt på en krävande ceremoniell pilgrimsfärd. Men inget händer.

Släkten är bestämd, kräver ett barn och insisterar på att hennes man ska ta en till fru. Yejide känner sig förtvivlad. Hennes make försöker blidka Yejide såväl som släkten.
Men det är en omöjlig situation som kommer att leda till svartsjuka, svek och förtvivlan.

stannahosmig

Kommentar

Jag gillade den! Det var nödvändigtvis inte en ny favoritbok eller kanske särskilt lik andra böcker jag läser, men den fångade ändå mig. Jag tyckte framförallt att det var intressant att läsa om en kultur och en situation som på många sätt är väldigt annorlunda jämfört med den vi lever i här i Sverige. Det var en fascinerande och stundtals komplicerad historia som också var väldigt tragisk på många sätt, men den var fortfarande spännande och jag gillade att följa den. Och det är alltid kul när böcker blandar olika tidsperioder och situationerna ständigt skiftar, istället för att använda ett klassisk kronologiskt berättande.

Så allt som allt är jag glad att jag valde att läsa Stanna hos mig. Känslan överlag var att jag kände mig himla intresserad och fascinerad av Yejide och Akins situation och liv, och deras något brokiga historia grep tag i mig. Alltså, det var en bra bok! Plus att det för mig personligen kändes vettigt att läsa något som inte var skrivet av en svensk eller amerikansk författare, som det annars gärna bara blir. Det ska jag bli bättre på framöver också!

Störst av allt

Handling

De rikaste rika och de mest utsatta behöver sällan träffas. Utom i Djursholms allmänna gymnasium. Fem tonåringar, och en lärare som vill väl. Det slutar i katastrof. Nio månader senare ställs artonåriga Maja inför rätta.

”Jag vet inte hur jag ska orka lyssna. Men det är farligt att släppa på koncentrationen. För då kommer ljuden. Ljudet när de kom in i klassrummet och drog bort mig, ljudet när Sebastians skalle föll i golvet, det lät ihåligt. Det dånar i mig, så fort jag inte passar mig kommer det tillbaka. Jag pressar naglarna in i mina handflator, försöker ta mig därifrån. Men det hjälper inte. Min hjärna släpar alltid tillbaka mig till det där jävla klassrummet.”

storstavallt

Kommentar

Som väntat så gillade jag denna väldigt mycket! Jag har ju en förkärlek för dokumentärer och serier som kretsar kring rättegångar, fängelser osv osv och brukar periodvis titta på det ganska mycket, så den här boken föll mig definitivt i smaken. Den var snyggt uppbyggd och berättad på ett smart sätt samtidigt som jag gillade att få höra Majas perspektiv och att hon till och med vände sig direkt till läsaren ibland. Och så var den ju såklart spännande! Man ville veta hur rättegången skulle sluta för henne och hur omständigheterna egentligen var kring händelsen – något som visade sig vara en ganska komplicerad men intressant historia. Läs den!

Inuti huvudet är jag kul

Tack så mycket Rabén&Sjögren för den fina boken!

Handlinginutihuvudet

Tänk att du är Beyoncé.

Det är ett av de sämsta råden jag någonsin fått av min pappa, tror jag. När han sa det för en kvart sedan i hallen trodde jag att han hade fått en liten, liten hjärnblödning. Jag fattar inte hur han ens kom på tanken. Har han träffat mig någon gång?

Om det blir jobbigt, menar jag. Du är Beyoncé! Du är en stjärna, och inget kan nå dig, för du är Queen B, allt är lugnt.

Liv har levt hela sitt liv i en hyresrätt på Södermalm i Stockholm, men nu har hennes pappa plötsligt bestämt att de ska flytta ut på landet.

Så här är hon nu. I ett fallfärdigt ruckel i Småland, mitt ute i ingenstans. Busshållplatsen där hon står och väntar på skolbussen är omgiven av skog och skog och inget mer.

Att börja i en ny gymnasieskola kan vara jobbigt för vem som helst. För Liv blir det nästan katastrof. Utan något bekant att hålla sig i förvandlas hon från rätt blyg till ett fullfjädrat freak. I alla fall är det så hon beskriver sig själv. Hur vågar man säga hej till sina nya klasskompisar? Hur vågar man ens titta upp och möta någons blick?

Var normal. Tänk på Hannah i Girls. Få det här att funka.

Oftast kan Liv gömma sig och försvinna i mängden, men när de ska jobba två och två på franskan går det inte längre. Herregud, Gunnar kommer ju att få panik och sucka djupt redan efter fem minuter. Han kan ju inte veta att Liv faktiskt är jättekul, inuti huvudet.

Kommentar

Man kan ju inte annat än gilla Lisa Bjärbos böcker. Det gäller även Inuti huvudet är jag kul. Historien drivs fram på ett snyggt sätt, karaktärerna känns sympatiska och realistiska och språket är enkelt men beskrivande. Vid första anblicken kände jag mig eventuellt lite tveksam, och tänkte att ”ska det här vara en sån bok som bara handlar om en tjej som är blyg”? Men svar nej, jag blev motbevisad efter ett tag – det var det inte. Den handlade om mycket mer än så – psykisk ohälsa, vänskap, ensamhet, kärlek, sorg osv osv. Och det blev jag glad över, för annars hade jag nog inte gillat boken lika mycket som jag faktiskt gjorde.

Jag sträckläste den under några timmar då den varken var särskilt lång eller svårläst, men också för att jag ville veta vad som skulle hända, hur det skulle gå för Liv och hur hela historien skulle sluta. Så Inuti huvudet är jag kul är absolut en bok jag rekommenderar att läsa i solstolen, på stranden, i gräset(var som helst!) i sommar om man vill läsa något som är aningen tungt men ändå väldigt fint och mysigt på samma gång.

The hate u give

Handling

Sextonåriga Starr Carter lever i två världar: den fattiga förorten där hon bor och den fina privatskolan inne i stan. Hennes tillvaro krossas när hon blir ensamt vittne till hur polisen skjuter ihjäl hennes barndomsvän Khalil.  Trycket på Starr är hårt, både från polisen och från orten – som kräver rättvisa och upprättelse för Khalil. Men även från de som inte vill att Starr ska vittna – och de är tydliga med vad hennes vittnesmål skulle innebära. Vad Starr än väljer kommer det att få enorma konsekvenser för såväl hennes eget liv som människorna hon vuxit upp med.

The_Hate_U_Give

Kommentar

Framförallt tyckte jag om hur den var en väldigt ärlig och rak skildring av den rasism som finns i USA idag, och alla de skillnader som finns mellan vita och svarta på massor av olika plan i samhället. Mycket kretsar kring hur huvudkaraktären Starr dras mellan två olika världar, då hon bor i en utsatt förort med mycket kriminalitet samtidigt som hon går i en privatskola där hon är en av de få svarta, och det var helt klart intressant att läsa om hur det för henne blev som att det fanns två versioner av henne som person.  Med tanke på det och själva bokens tema var den verkligen fylld med känslor hela tiden, oavsett om det var ilska, sorg eller glädje och det gillade jag. Och även om den i sig var ganska allvarlig så fanns det många komiska inslag i till exempel familje- och vänskapsrelationerna vilket var kul.

Men, det var fortfarande något med boken som skavde för min del. Och jag vet inte om det hade med översättningen till svenska att göra kanske, för ibland tyckte jag att språket och dialogerna blev lite för stereotypiska och överdrivna. Det stämde inte riktigt för mig när så många engelska uttryck fått stanna kvar och de sen skulle figurera i dialoger skrivna på svenska i övrigt. Jag förstår såklart tanken med att behålla uttrycken, för det hade troligtvis inte gått att översätta de till svenska på något vettigt sätt, men för mig smälte engelskan inte riktigt in som jag hade önskat i bokens språk. Fast det ändrar ju inte det faktum att det är en superviktig och intressant bok, som jag tror att alla tjänar på att läsa. Och som jag tror är viktig att läsa, för att få se saker ur ett nytt perspektiv. Så läs den vetja!

Sköldpaddor hela vägen ner

Handling

Aza Holmes är egentligen inte så intresserad av att ge sig in i jakten på Russell Pickett, den försvunne multimiljardären som jagas av FBI. Men 100 000 dollar i belöning gör att Daisy – hennes bästa, enda och fullständigt orädda vän – har andra planer. ”Krossa hjärtan, Holmesy, inte drömmar” är Daisys mantra.

Tillsammans navigerar de båda det korta avståndet över floden och det avgrundsdjup som skiljer dem från Picketts lyxiga egendom.

I det gigantiska huset bor nu bara Picketts söner, Davis och Noah. Davis som Aza kände när de var små. Davis som aldrig kan lita på att någon gillar honom för den han är eller om det är pappas pengar som lockar.

Men med Aza kan han vara lugn. Hon bryr sig inte om belöningen och hennes tvångstankar upptar det mesta av henns tankar. De snurrar i en allt snabbare spiral som inte går att bryta eller styra. Alla bakterier som finns, alla sätt som de kan komma in i kroppen och hur man kan dö av dem. Alla bakterier som finns i en människas saliv, som byter mun vid en kyss …

skoldpaddor

Kommentar

Det var ingen fantastisk bok, men jag gillade den, och den var mysig att läsa. Den hade de klassiska John Green-elementen och var ganska amerikansk och filmisk som historia, men efter att bara ha läst kurslitteratur de senaste veckorna tyckte jag att den var precis lagom för mig just nu. För den var både lätt att komma in i och att läsa. Och så var själva historien hyfsat intressant, kanske lite tack vare mysteriet, även om jag nog hade förväntat mig att det skulle ta ännu mera plats. Dessutom tyckte jag det var positivt att Aza hade lite problem med sin mentala hälsa eftersom det alltid är ett intressant och viktigt ämne. Så även om den inte var superbra så skulle jag säga att den helt klart är läsvärd, och fungerar perfekt att läsa ut en trött söndagseftermiddag som denna.

Fejk

Handling

Imogen är föräldralös, en bedragare och på rymmen från sitt arv.
Jule är en fighter, en kameleont och en atlet.
En intensiv vänskap. Ett försvinnande. Ett mord eller kanske två. En farlig romans, eller kanske tre.
Trubbiga tillhyggen, förklädnader, blod och choklad.
Den amerikanska drömmen, superhjältar, förövare och offer.
En tjej som vägrar ge folk vad de begär av henne.
En tjej som vägrar vara den hon en gång var.

fejk

Kommentar

Fejk gjorde mig verkligen inte besviken! Jag kunde känna igen E. Lockharts stil i boken, men samtidigt så var den ganska annorlunda jämfört med hennes andra böcker. Framförallt så fascinerade bokens disposition och berättarteknik mig, och jag gillade att det särskiljde den från många andra ungdomsböcker. Dispositionen krävde att man som läsare var tvungen att vara mer uppmärksam och framförallt tänka efter så att man kunde pussla ihop historien. Men jag gillade det! Det gav boken en annorlunda twist och gjorde historien, som redan var spännande och överraskande, ännu mer intressant. Så om ni inte hunnit läsa den, gör det! Jag hade önskat ett lite bättre slut, men allt som allt var det en himla fängslande och mystisk historia, och dessutom en spännande läsupplevelse!

Saker ingen ser

Handling

”Jag kysser alltid främlingar på nyår”, säger hon och rättar till sin mössa.
”Jag med”, säger han, fast det inte är sant.
Hon harklar sig.
”Vet du att nyårskyssen säger hur resten av året kommer att bli?”

Det händer mycket i korridorerna på Sibylla allmänestetiska läroverk. Där finns Fride som är så kär i Miriam att hen inte kan tänka på annat. Yodit som målar och försöker ta plats i gänget. Johannes som läser Karin Boye och försöker få plats i livet. Aron, vars tvillingsyster Linn fick all talang. Och Linn, som undrar vad hon ska göra med den. Och så är det Sebastian, han som ska kyssa en ny person varje månad. Ett nyårslöfte som trasslar till saker för fler än honom själv.

sakeringenser

Kommentar

Överlag gillade jag helt klart den här boken, även om det fanns lite småsaker som jag störde mig lite på. Det var fint med en bok som blandade så vitt och brett mellan olika sexualiteter och könsidentiteter och inte höll sig till normen, vilket annars inte görs så ofta på samma sätt, och det bidrog definitivt till mitt intresse för boken. Men, för min del, kändes det emellanåt lite för krystat, som att Anna Ahlund ville åstadkomma lite för mycket med boken. Det blev liksom inte alltid naturligt vilket gjorde att historien stundtals kändes aningen orealistisk.

Men förutom det så gillade jag att det var flera huvudkaraktärer i boken och inte bara en, och att man därmed fick komma nära många personer istället för bara en ensam. Och såklart blev det extra intressant när de alla hade relationer på ett eller annat sätt. Så, även om det inte blev en fullträff för mig personligen, var det absolut ingen dålig bok och jag tycker att den kan kännas läsvärd tack vare alla ämnen den behandlar, även om det som sagt blev lite för krystat för mig ibland.

 

Stål

Handling

De bästa vännerna Anna och Francesca växer upp i ett nedslitet bostadskomplex i den toskanska kuststaden Piombino. I horisonten skymtar Elba, men på Via Stalingrado är det kring stålverket livet rör sig. Flickorna är tretton år, på väg att ta steget in i vuxenvärlden och är heta föremål för männens och pojkarnas blickar. De är prinsessor i ett fallfärdigt kungadöme och drömmer om ett liv tillsammans långt borta från föräldrarna och stålverket. Anna har stora planer för sitt liv, hon ska läsa vidare och bli domare eller politiker. Francesca drömmer om att bli velina, att jobba på tv eller bli modell.

stal

Kommentar

Jag är så glad att den här boken på något sätt var så mycket MER än vad jag hade förväntat mig. Och att den överraskade mig, att den hade en ständig utveckling. Det var inte bara en klassisk historia om att vara tonåring, om att växa upp, det var en historia som handlade om så mycket mer. Den lyckades ha en både sorgsen och vacker ton på samma gång, för trots att det ofta fanns en ledsam underton i historien så fanns det fina små saker, och citat, som vägde upp det. Men framförallt tyckte jag att boken förmedlade en himla äkta känsla, som att den faktiskt hade kunnat vara verklighet. Det kändes inte som någon förskönad värld utan som att man fick höra sanningen som ofta innebar både fula och vackra saker.

Jag tyckte också att det var intressant att läsa en annorlunda skildring av ett land som kanske annars uppfattas mest som vackert och drömmigt. Det kändes som att Avallone verkligen ville visa en annan sida av Italien, en bakom alla turistorter, och berätta en historia om vanliga människors liv. Och det uppskattade jag. Så läs den! Önska dig den i julklapp kanske?

img_6115

No et moi

Handling

Lou Bertignac är 13 år, minst, yngst och bäst i klassen. Trots ett IQ på 160 kan hon inte knyta skorna ordentligt. Hon har huvudet fullt av frågor. Med vidöppna ögon studerar hon människor, samlar på ord och ägnar sig åt alla möjliga experiment i hemmet (t.ex. mäta längden på toapappret i toalettrullarna) och slukar uppslagsverk.

Hon är enda barnet i en familj, med en deprimerad mamma och en vanmäktig pappa med glad fasad. I en mörk våning med fördragna gardiner tänker hon ut olika teorier för att tämja världen. Hon är hemligt kär i Lucas, som är längst, äldst, sämst men coolast i klassen.

När hon förbereder ett föredrag som hon tvingas hålla inför klassen, väljer hon på måfå att prata om uteliggare. På Gare d’Austerlitz träffar hon No, en artonårig, hemlös tjej. No med sitt trötta ansikte, sina smutsiga kläder, sin tystnad. Hon lever ett kärlekslöst liv, upprorisk och skygg. No låter sig intervjuas inför föredraget, men det går längre än så: de blir vänner och vänskapen vänder upp och ner på Lous tillvaro.

”Hon såg så ung ut. På samma gång verkade det som om hon verkligen kände till livet, eller snarare som om hon kände till något av livet som var skrämmande.”

Män och kvinnor lever på gatorna. De köar för att få ett varmt mål mat och måste ständigt hålla sig i rörelse för att inte frysa ihjäl. Lou skulle vilja att saker och ting var annorlunda. Så hon beslutar sig för att rädda No, att ge henne ett hem och en familj. Med Lucas hjälp kastar hon sig in i ett omfattande experiment mot ödet. Mot allt och alla.

noetmoi

Kommentar

Jag blev faktiskt positivt överraskad av den här! Det är alltid lite svårt att veta hur jag kommer känna om en bok när jag läser den på franska, alltså ett språk jag inte alls kan på samma sätt som svenska, och det finns alltid en risk att språkförståelsen förstör boken lite, när man inte riktigt får grepp om allt som händer. Men, med No et moi kunde jag komma in i bokens stämning, förstå vad som hände och faktiskt börja gilla boken också. Det var en både vacker och sorglig historia, som stundtals var väldigt grym, men jag gillade den.

Själva ämnet, hemlöshet, var intressant och kanske inte något man vanligtvis stöter på och kommer så nära inpå – och det gillade jag. Dessutom upplevde jag boken som relativt lättläst för att vara på franska, så jag gissar på att den förmodligen är ganska enkel och snabb att ta sig igenom på svenska. Hursomhelst, denna kan jag varmt rekommendera till er! Och om ni inte har lust att läsa, vet jag att det finns en filmatisering (som jag ännu inte sett) av boken också!