Sköldpaddor hela vägen ner

Handling

Aza Holmes är egentligen inte så intresserad av att ge sig in i jakten på Russell Pickett, den försvunne multimiljardären som jagas av FBI. Men 100 000 dollar i belöning gör att Daisy – hennes bästa, enda och fullständigt orädda vän – har andra planer. ”Krossa hjärtan, Holmesy, inte drömmar” är Daisys mantra.

Tillsammans navigerar de båda det korta avståndet över floden och det avgrundsdjup som skiljer dem från Picketts lyxiga egendom.

I det gigantiska huset bor nu bara Picketts söner, Davis och Noah. Davis som Aza kände när de var små. Davis som aldrig kan lita på att någon gillar honom för den han är eller om det är pappas pengar som lockar.

Men med Aza kan han vara lugn. Hon bryr sig inte om belöningen och hennes tvångstankar upptar det mesta av henns tankar. De snurrar i en allt snabbare spiral som inte går att bryta eller styra. Alla bakterier som finns, alla sätt som de kan komma in i kroppen och hur man kan dö av dem. Alla bakterier som finns i en människas saliv, som byter mun vid en kyss …

skoldpaddor

Kommentar

Det var ingen fantastisk bok, men jag gillade den, och den var mysig att läsa. Den hade de klassiska John Green-elementen och var ganska amerikansk och filmisk som historia, men efter att bara ha läst kurslitteratur de senaste veckorna tyckte jag att den var precis lagom för mig just nu. För den var både lätt att komma in i och att läsa. Och så var själva historien hyfsat intressant, kanske lite tack vare mysteriet, även om jag nog hade förväntat mig att det skulle ta ännu mera plats. Dessutom tyckte jag det var positivt att Aza hade lite problem med sin mentala hälsa eftersom det alltid är ett intressant och viktigt ämne. Så även om den inte var superbra så skulle jag säga att den helt klart är läsvärd, och fungerar perfekt att läsa ut en trött söndagseftermiddag som denna.

Annonser

Down under

Handling

1987. Jim är nitton år och reser ensam till Nya Zeeland, lämnar Stockholm bakom sig för att bli en ny och bättre version av sig själv. Han flyttar in hos sin farbror och faster, skaffar jobb och försöker bygga upp en tillvaro. Men minnena av det kaos han lämnat förföljer honom, och hans konservativa farbror styr sin familj med järnhand. En dag hämtar Jims faster honom efter jobbet och lämnar av honom på ett hostel. De vill inte att han bor hos dem längre, eftersom de har förstått att han är homosexuell. Nu börjar en omtumlande inre och yttre resa, och till slut vågar Jim äntligen se tillbaka på allt som lett honom till andra sidan jorden – down under.

downunder

Kommentar

Jag gillade den här, den var både fin och lite hemsk på samma gång. Fokus låg till stor del kring att hitta sig själv och sin väg i livet, och jag tyckte att det kändes som en ganska äkta och rättfram beskrivning av hur livet kan vara när man håller på att bli vuxen. Jag gillade att man parallellt med den aktuella historien fick veta mer om Jims uppväxt och alla de upplevelser som låg bakom den han var, och jag tyckte att allt vävdes samman bra i slutet. Så, en faktiskt ganska spännande och intressant bok som fångade mitt intresse mer än vad jag hade förväntat mig!

Ni kommer sakna mig

Handling

Jag är sjutton år. Det har gåttt mindre än 24 timmar sen jag bestämde mig för att bli vuxen och jag är redan kriminell. Nu är jag på rymmen från polisen i skogen.

När mamma åker till Dalarna med sin nya kärlek och pappa flyger till Mallorca med sin nya familj blir My ensam kvar i stan på sommarlovet. Båda föräldrarna tror att My är med den andra. Istället för att avslöja misstaget bestämmer hon sig för att dra och klara sig på egen hand. Om hon inte är önskvärd så ska de slippa henne.

Det blir startskottet på några turbulenta månader där My får lära sig allt om att överleva utan jobb och utan pengar. Hon bryter sig in i huset hon bodde i som liten i ett desperat försök att hitta tillbaka till en tryggare tillvaro. Hon bosätter sig i ett läger i skogen, befolkat av människor som vill leva utanför samhället, hamnar i händerna på knarklangare och andra som vet att utnyttja unga utsatta tjejer – men aldrig någonsin ser hon sig själv som ett offer.  nikommersaknamig

Kommentar 

På något sätt blev den nog trots allt en positiv överraskning för mig. Jag hade inte särskilt höga förväntningar och gissade på att den eventuellt skulle kännas lite töntig, men i slutändan var den ändå ganska bra. Det var kanske inte en bok helt i min stil, men jag kunde i alla fall uppskatta den spänning och det drama som fanns genom hela historien. Den blev helt enkelt aldrig tråkig, även om jag inte alltid gillade My och hur hon betedde sig. Och så uppskattade jag att den var lite mörkare än vad jag hade trott, att den skiljde sig lite från det klassiska ungdomsboksinnehållet. Så även om jag inte föll pladask för boken fångade spänningen mig, och den var en helt okej läsupplevelse. Den var absolut lättläst – det tog en eftermiddag för mig att läsa ut den, så jag tror säkert att den kan vara perfekt att läsa en regnig sommardag om man vill ha lite spänning.

De förlorade

Tack Rabén&Sjögren för boken!

Handling

Ky studerade hålet. Det var ungefär femtio centimeter brett och sträckte sig nästan en meter upp. Hon drog ett djupt andetag, klev upp på sängen och sträckte försiktigt in vänsterbenet. Hon hasade över kanten och var inne. Det blev mörkt. Och hon kände en omedelbar våg av panik skölja över sig.

När Ky av misstag slår upp ett hål i väggen i sitt rum hittar hon något som aldrig var menat för henne. Något som kommer förändra henne liv för alltid. Samtidigt, i en annan del av Stockholm börjar Adam tvivla på sitt förstånd när verkligheten omformar sig framför hans ögon. Är det någon som skämtar med honom eller håller han faktiskt på att bli galen på riktigt?

En silvergrå bil som följer varje steg han tar. Män vars ansikten ständigt är höljda i dunkel. Underjordiska tunnlar där det är svårt att andas men lätt att gå vilse.

Ky och Adams vägar korsas och de dras in i ett äventyr, ett klaustrofobiskt sådant, som ställer frågor vad sanning och verklighet är. Är världen som vi känner den bara en illusion?

deforlorade

Kommentar

Måste säga att det här är en bok jag har ganska svårt att bestämma mig för min åsikt kring. Jag hade inga förväntningar när jag började med den, så i slutändan både förvånade den mig och var precis som jag trott att den eventuellt skulle vara. Det var å ena sidan en ganska speciell bok, med mycket mystik, ovisshet och detaljerade beskrivningar av Stockholm, medan jag å andra sidan tyckte att språket och själva läsupplevelsen var ganska ”normal”, dvs den liknade ganska många andra böcker.

Så det jag uppskattade med boken var nog dess ganska kreativa idé och koncept kring historien, att den ur den synvinkeln skiljde sig från andra böcker. Och såklart att den stundtals var väldigt spännande. Det som inte höll för mig var som sagt språket, och att det ofta kändes som att historien mest stod och trampade vatten. Det hände en massa saker, men det kändes aldrig som att man som läsare riktigt fick förklarat för sig hur allt hängde samman och de ledtrådar man fick var ganska otydliga. Jag hade helt enkelt velat få veta mer kring orsaken till allt, varför är världen som den är i boken? Men, troligtvis får man veta mer i nästa del och det är väl det som ska locka en till att läsa vidare, och jag får väl erkänna att jag blir sugen på att läsa vidare, kanske inte så mycket för själva läsupplevelsen men för att få veta mer om historien, hur allt hänger samman. Så slutligen kan jag säga att det var en ganska bra bok, som stundtals var väldigt spännande. För min del blev den aldrig riktigt någon fullträff, men jag tror absolut att för folk som gillar den här genren och som kanske är något år yngre än mig så kan den vara en perfekt bok!

En gud i spillror

Handling

RAF-piloten Teddy Todd trodde inte att han skulle överleva andra världskriget. Nu är hans stora utmaning att möta en framtid han inte räknade med att få uppleva.

I Liv efter liv fick vi följa Ursula Todds oändliga liv om och om igen. I En gud i spillror riktas blicken mot den älskade brodern. Teddy Todd som ville bli poet, tar värvning som RAF-pilot under andra världskriget. Han överlever, men krigets fasor existerar parallellt med hans liv som make, far och morfar. Han förstår inte sin omvärld och det absurda i att just han fick överleva.engudispillror

Kommentar

Det är något visst med Kate Atkinsons böcker. Jag tycker alltid att de känns tunga att börja läsa och är lite kluriga att komma in, men i slutändan tycker jag det är så sorgligt när de tar slut. För den här boken, precis som hennes tidigare, är verkligen en beskrivning av livet. Kapitlen hoppar från 1944 till 2012 för att sen gå tillbaka till 1980-talet samtidigt som det är många personer i samma familj som man får följa, och det är väldigt intressant. Jag tycker det ger en ett nytt perspektiv på saker och man får en bättre förståelse för hur allt hänger ihop i livet.

Och även om jag i början nog tyckte det var lite drygt med ännu en bok av Atkinson som utspelar sig i krigstid, så bidrog det i slutändan med mycket spänning till boken. Såklart kunde de väl beskrivna flygattackerna kännas lite långtråkiga ibland, men i det stora hela tyckte jag att kriget på något sätt bidrog till bokens effekt. Så, även om den kändes något seg i början, tyckte jag himla mycket om den här boken till slut. Den var väldigt intressant och jag tyckte att slutet var något av en överraskning, så jag kan glatt rekommendera den till er.

 

Maze runner. I dödens stad

Handling

De har tagit ifrån Thomas allt: hans vanliga liv, hans minnen och nu hans enda vänner. Världen är full av kaos och han har skaffat sig övermäktiga motståndare. Men Thomas fiender vet inte att han har fler minnen av sitt tidigare liv än de tror. Han minns tillräckligt mycket för att veta att man har ljugit för honom. Tillräckligt mycket för att göra uppror.

Thomas överlevde labyrinten. Han överlevde vansinnets öken. Han är redo att ge vad som helst för att rädda sina vänner. Men sanningen kan vara det som slutligen krossar honom.

Kommentaridodensstad.jpg

Det allra främsta och kanske även det bästa med den här boken, eller snarare hela serien, är den ständiga spänningen. Genomgående under hela boken är det action och det är svårt att inte ryckas med allt drama som sker. Och jag tycker nog att den här boken har varit ungefär lika bra som de tidigare två i serien, så den blev varken en positiv eller negativ överraskning utan den var snarare som jag hade förväntat mig. Det enda jag störde mig lite på var hur allt blev lite rörigt närmre slutet och hur man som läsare egentligen aldrig riktigt fick full klarhet i allt som hänt och anledningen till att allt blivit som det blivit. Jag hade nog önskat lite mer förklaring och tydlighet om jag hade fått ändra något, men å andra sidan kanske det är en del av hela serien att allt ska vara lite mystiskt och att man trots att den är slut inte ska ha fått veta exakt allt. Men förutom det gillade jag boken och är man ute efter spänning så passar den utmärkt att läsa!

 

Den jag var

Handling

Regel nummer tre: allting styrs inte av lagar och regler.

Vi befinner oss i 60-talets England. Hilary har redan hunnit bli utkastad från två internatskolor och nu gör hans far ett sista försök på S:t Oswald, en skola som har specialiserat sig på ”hopplösa fall”. Under en gymnastiklektionerna träffar Hilary Finn och de båda pojkarna har en stark dragningskraft på varandra, trots att de är varandras motsatser.

Mot en fond av brittiskt 1960-tal, stränga skolregler, underförstådda hierarkier och kall gröt tecknar Rosoff ett känsligt porträtt av två ungdomars vacklande försök att förhålla sig till rådande normer.

denjagvar

Kommentar

Jag gillade verkligen den här historien. Den hade något vackert och unikt över sig som gjorde att den fängslade mig. Jag tror framförallt att det var språket som bidrog till det, det känns som att jag på den senaste tiden mest läst böcker med väldigt ointressant  och ”vanligt” språk, men här var det levande och vackert. Jag fick stanna några gånger och skriva ner citat, och då vet man att språket är något extra. I övrigt var det en intressant historia som helt klart tog en oväntad vändning i slutet. Jag gillade hur den var berättad av huvudkaraktären långt efter att allt hände eftersom det gav mer djup till historien. Så slutligen blir väl bara mitt omdöme att jag tyckte himla mycket om boken som var både vacker, sorglig och fin.

Ur askan

Tack så mycket Gilla böcker för den spännande boken!

Handling

Skuggmästaren har intagit huvudstaden och styr Ravka från en tron av mörker. Alina och Mal gömmer sig i underjorden. Snart börjar jakten på Morozovas tredje främjare, eldfågeln. Den är Ravkas enda hopp om räddning, men att använda den skulle kunna kosta Alina allt. Men har hon något val?

Kommentar

Så bra den var! Jag kom in i handlingen förvånansvärt fort och när jag väl kom ihåg alla karaktärer och händelser så ville jag inte sluta läsa. Precis som de andra delarna var denna väldigt spännande och det var aldrig någon tråkig stund utan det hände nya saker hela tiden. Slutet var på något sätt ganska oväntat, men nu i efterhand kändes det trots allt ganska logiskt. Men hursomhelst så tyckte jag verkligen om hur den slutade och jag kände att den här boken var ett värdigt avslut på denna trilogin. Som faktiskt har innehålligt tre väldigt bra böcker som alla levde upp till i princip samma standard. Så jag är superglad att jag började läsa den här serien och jag har verkligen gillat alla böcker himla mycket!

Since you’ve been gone

Handling

Before Sloane, Emily didn’t go to parties, she barely talked to guys, and she didn’t do anything crazy. Enter Sloane, social tornado and the best kind of best friend someone who yanks you out of your shell.

But right before what should have been an epic summer, Sloane just disappears. No note. No calls. No texts. No Sloane. There s just a random to-do list with thirteen bizarre tasks that Emily would never try. But what if they can lead her to Sloane?

”Apple picking at night?” Okay, easy enough.

”Dance until dawn?” Sure. Why not?

”Kiss a stranger?” Wait what?

Getting through Sloane’s list will mean a lot of firsts, and with a whole summer ahead of her and with the unexpected help of the handsome Frank Porter who knows what she’ll find.

”Go Skinny Dipping?” Um ”

18189606

Kommentar

Vilken bra bok! Jag var aningen osäker när jag började läsa den för då tyckte jag att den mest kändes klyschig och sådär överdrivet påhittad. Men efter hand växte historien och så även mina tankar om den. Nu i efterhand gillar jag den supermycket. Den utvecklades till en sån härlig sommabok som självklart inte bara var perfekt utan innehöll mycket kaos och känslor. Men den gav verkligen mig en sommarkänsla så här i december och det kändes som att den var lite som Sarah Dessens klassiskt somriga böcker. Den var väldigt klassiskt amerikansk och innehöll väl ungefär det en ungdomsbok brukar göra, men den var trots det speciell och väldigt fin. Och till sist så slutade den himla fint och lite sådär klassiskt lyckligt… Så ta och läs den om ni vill komma undan vinterns mörker och fly till sommaren en stund!

Den utvalde

Handling

Jonas lever i ett samhälle utan konflikter, fattigdom, arbetslöshet eller skilsmässor. En värld där allt fungerar och ingen är missnöjd. Men Jonas är spänd. Spänd inför den årliga ceremonin då samhällets alla tolvåringar ska säga adjö till sin barndom och tilldelas en livsuppgift. I år är det hans tur. Under ceremonin väljs Jonas ut att bli samhällets nya minnesbevarare. Han får gå i lära hos den gamla minnesbevararen, en man som han kallar Givaren. Ju mer tid Givaren och Jonas tillbringar tillsammans, desto mer övertygad blir Jonas om att något är fel, alldeles fasansfullt fel. Han börjar allt tydligare förstå vilka mörka hemligheter som döljs bakom den perfekta fasaden.

denutvalde
Kommentar

Jag blev positivt överraskad av den här boken. Jag chansade när jag såg den på biblioteket och lånade hem den i hopp om att jag skulle gilla den, och det gjorde jag verkligen! Det finns många dystopier och många påminner om varandra, men även om Den utvalde också har sina likheter med andra böcker så har den ändå sina unika detaljer. Framförallt så har den här boken inget klassiskt kärleksdrama, och det känns faktiskt ganska skönt(!). Det är kanske lite oväntat, men jag gillade faktiskt att den inte var precis som man förväntade sig och att den inte föll inom den mall som många dystopier gör.

Jag får väl dock säga att jag i början av boken inte alls var så förtjust som jag är nu i efterhand, men när man väl kommer längre in i den och förstår historien bättre så blir definitivt hela läsupplevelsen också bättre. Så om ni känner som jag när ni börjar läsa – sluta inte! Slutet av boken kändes både plötsligt och spännande, men jag vill inte avslöja så mycket mer om vad som händer. Fast jag kan i alla fall säga att slutet fick mig att vilja läsa fortsättningen och det är väl ändå ett bra betyg…