Tjuren från Solna

Tack så mycket Natur&Kultur för den fina boken!

Handling

Sebastian kämpar för att bli vuxen, för att hitta en vän, en lägenhet, en tjock bunt med sedlar, någon att älska och en utbildning som leder till ett jobb. Han stretar för att komma bort från sin mamma. Egentligen är det inget fel på Sebastians mamma, mer än att hon luktar för mycket, skrattar för högt och gråter för fult. Utan att riktigt veta hur det har gått till har Sebastian inlett ett förhållande med mammas kollega Hanna, som skulle kunna gå under rubriken milf, även om hon inte har några barn. Han har sökt in till scenskolan där han träffar Jakob. Nu kanske allt kan bli bättre och livet äntligen börja?

tjurenfransolna.jpg

Kommentar

Precis som annat jag läst av Gunnar Ardelius tilltalar språket mig i den här. Det är koncist med fina formuleringar, och säger mycket fast att mängden text i sig inte är så stor. Själva historien kändes ganska lågmäld, fast sakerna som faktiskt hände var ganska dramatiska om man tänker efter, men jag gillade att följa den. Den var inte alltför tung även om den hade ett visst djup, och dessutom berörde den personer i min egen ålder vilket såklart gjorde den lite extra intressant. Och slutligen så tyckte jag om att den liksom fångade en, att en ville fortsätta läsa hela tiden och smita in i bokens värld. Som på något sätt kändes rätt mysig.

 

Annonser

Just nu är jag här

Handling

Elise läser på universitetet och dejtar på Tinder. Hon har GPS:en ständigt påslagen och utbyter erfarenheter av antidepressiva med sina vänner. Hon tycker egentligen bara om män i övre medelåldern, de är som hästar, så lugna, orubbliga och förnöjsamma, de har ingen ångest, de bara äter och sover och berättar anekdoter. Hon skulle vilja vara en häst.
När hon träffar Victor verkar hon bli lycklig på det där omedelbara sättet, trots att han är i hennes egen ålder. Lyckan går snart över i en känsla av tomhet.

justnuarjaghar

Kommentar

Mmmm, så bra denna var! Böcker som helt sveper in en i sin stämning och handling är de bästa. Och i den här vaggades man direkt in i Elises känslor och uppfattningar, nästan så att det kändes som att jag själv var med och upplevde hennes sinnesstämning från insidan. Dessutom så fångade språket mig redan från de första sidorna, det var något jag föll för i formuleringarna, i hur meningarna ofta var ganska koncisa och korta men samtidigt fulla av känslor och intryck. Och att det beskrev så tydligt den tiden vi lever i idag. Alltså, om det inte var tillräckligt tydligt än: läs den! Jag hoppas verkligen att Isabelle Ståhl skriver mer sånt här i framtiden.

The hate u give

Handling

Sextonåriga Starr Carter lever i två världar: den fattiga förorten där hon bor och den fina privatskolan inne i stan. Hennes tillvaro krossas när hon blir ensamt vittne till hur polisen skjuter ihjäl hennes barndomsvän Khalil.  Trycket på Starr är hårt, både från polisen och från orten – som kräver rättvisa och upprättelse för Khalil. Men även från de som inte vill att Starr ska vittna – och de är tydliga med vad hennes vittnesmål skulle innebära. Vad Starr än väljer kommer det att få enorma konsekvenser för såväl hennes eget liv som människorna hon vuxit upp med.

The_Hate_U_Give

Kommentar

Framförallt tyckte jag om hur den var en väldigt ärlig och rak skildring av den rasism som finns i USA idag, och alla de skillnader som finns mellan vita och svarta på massor av olika plan i samhället. Mycket kretsar kring hur huvudkaraktären Starr dras mellan två olika världar, då hon bor i en utsatt förort med mycket kriminalitet samtidigt som hon går i en privatskola där hon är en av de få svarta, och det var helt klart intressant att läsa om hur det för henne blev som att det fanns två versioner av henne som person.  Med tanke på det och själva bokens tema var den verkligen fylld med känslor hela tiden, oavsett om det var ilska, sorg eller glädje och det gillade jag. Och även om den i sig var ganska allvarlig så fanns det många komiska inslag i till exempel familje- och vänskapsrelationerna vilket var kul.

Men, det var fortfarande något med boken som skavde för min del. Och jag vet inte om det hade med översättningen till svenska att göra kanske, för ibland tyckte jag att språket och dialogerna blev lite för stereotypiska och överdrivna. Det stämde inte riktigt för mig när så många engelska uttryck fått stanna kvar och de sen skulle figurera i dialoger skrivna på svenska i övrigt. Jag förstår såklart tanken med att behålla uttrycken, för det hade troligtvis inte gått att översätta de till svenska på något vettigt sätt, men för mig smälte engelskan inte riktigt in som jag hade önskat i bokens språk. Fast det ändrar ju inte det faktum att det är en superviktig och intressant bok, som jag tror att alla tjänar på att läsa. Och som jag tror är viktig att läsa, för att få se saker ur ett nytt perspektiv. Så läs den vetja!

Fejk

Handling

Imogen är föräldralös, en bedragare och på rymmen från sitt arv.
Jule är en fighter, en kameleont och en atlet.
En intensiv vänskap. Ett försvinnande. Ett mord eller kanske två. En farlig romans, eller kanske tre.
Trubbiga tillhyggen, förklädnader, blod och choklad.
Den amerikanska drömmen, superhjältar, förövare och offer.
En tjej som vägrar ge folk vad de begär av henne.
En tjej som vägrar vara den hon en gång var.

fejk

Kommentar

Fejk gjorde mig verkligen inte besviken! Jag kunde känna igen E. Lockharts stil i boken, men samtidigt så var den ganska annorlunda jämfört med hennes andra böcker. Framförallt så fascinerade bokens disposition och berättarteknik mig, och jag gillade att det särskiljde den från många andra ungdomsböcker. Dispositionen krävde att man som läsare var tvungen att vara mer uppmärksam och framförallt tänka efter så att man kunde pussla ihop historien. Men jag gillade det! Det gav boken en annorlunda twist och gjorde historien, som redan var spännande och överraskande, ännu mer intressant. Så om ni inte hunnit läsa den, gör det! Jag hade önskat ett lite bättre slut, men allt som allt var det en himla fängslande och mystisk historia, och dessutom en spännande läsupplevelse!

Du känner mig så väl

Handling

Mark och Kate har gått i samma klass i ett helt år, men har ändå aldrig pratat med varandra – tills de en kväll råkar springa på varandra på stan. Det är Pride-festival och Mark har lämnat tryggheten i den lugna förorten för att bege sig ut i den glittrande stadsnatten. Kate har precis missat chansen att träffa den person som hon på avstånd är förälskad i. Och Mark är samtidigt kär i sin bästa vän Ryan.

Mark och Kate vet ännu inte hur nära de ska komma att stå varandra, hur stark deras vänskap ska bli – en vänskap större än någon annan.

dukannermigsaval

Kommentar

Den här kändes precis lagom för mig just nu. Det är ett tag sen jag haft tid att nöjesläsa, och därför passade det perfekt med en bok som varken var alltför lång eller alltför tung. Men som ändå var fylld av känslor och på många sätt väldigt fin. Det var en både vacker och sorglig historia som kändes enkel och intressant att följa. Varannat kapitel skrevs ur Kates perspektiv och varannat ur Marks vilket gjorde den mer spännande, och det var fint att se hur relationen mellan de båda utvecklades allteftersom.

Dessutom var det fint med två homosexuella huvudkaraktärer och att en så stor del av bokens fokus låg på hela HBTQ-comunityt och hyllade kärleken. Så, kan varmt rekommendera den här till er. Det tog bara 2-3 timmar att läsa ut den, men trots det var det en himla fin och fängslande läsupplevelse.

Down under

Handling

1987. Jim är nitton år och reser ensam till Nya Zeeland, lämnar Stockholm bakom sig för att bli en ny och bättre version av sig själv. Han flyttar in hos sin farbror och faster, skaffar jobb och försöker bygga upp en tillvaro. Men minnena av det kaos han lämnat förföljer honom, och hans konservativa farbror styr sin familj med järnhand. En dag hämtar Jims faster honom efter jobbet och lämnar av honom på ett hostel. De vill inte att han bor hos dem längre, eftersom de har förstått att han är homosexuell. Nu börjar en omtumlande inre och yttre resa, och till slut vågar Jim äntligen se tillbaka på allt som lett honom till andra sidan jorden – down under.

downunder

Kommentar

Jag gillade den här, den var både fin och lite hemsk på samma gång. Fokus låg till stor del kring att hitta sig själv och sin väg i livet, och jag tyckte att det kändes som en ganska äkta och rättfram beskrivning av hur livet kan vara när man håller på att bli vuxen. Jag gillade att man parallellt med den aktuella historien fick veta mer om Jims uppväxt och alla de upplevelser som låg bakom den han var, och jag tyckte att allt vävdes samman bra i slutet. Så, en faktiskt ganska spännande och intressant bok som fångade mitt intresse mer än vad jag hade förväntat mig!

Stål

Handling

De bästa vännerna Anna och Francesca växer upp i ett nedslitet bostadskomplex i den toskanska kuststaden Piombino. I horisonten skymtar Elba, men på Via Stalingrado är det kring stålverket livet rör sig. Flickorna är tretton år, på väg att ta steget in i vuxenvärlden och är heta föremål för männens och pojkarnas blickar. De är prinsessor i ett fallfärdigt kungadöme och drömmer om ett liv tillsammans långt borta från föräldrarna och stålverket. Anna har stora planer för sitt liv, hon ska läsa vidare och bli domare eller politiker. Francesca drömmer om att bli velina, att jobba på tv eller bli modell.

stal

Kommentar

Jag är så glad att den här boken på något sätt var så mycket MER än vad jag hade förväntat mig. Och att den överraskade mig, att den hade en ständig utveckling. Det var inte bara en klassisk historia om att vara tonåring, om att växa upp, det var en historia som handlade om så mycket mer. Den lyckades ha en både sorgsen och vacker ton på samma gång, för trots att det ofta fanns en ledsam underton i historien så fanns det fina små saker, och citat, som vägde upp det. Men framförallt tyckte jag att boken förmedlade en himla äkta känsla, som att den faktiskt hade kunnat vara verklighet. Det kändes inte som någon förskönad värld utan som att man fick höra sanningen som ofta innebar både fula och vackra saker.

Jag tyckte också att det var intressant att läsa en annorlunda skildring av ett land som kanske annars uppfattas mest som vackert och drömmigt. Det kändes som att Avallone verkligen ville visa en annan sida av Italien, en bakom alla turistorter, och berätta en historia om vanliga människors liv. Och det uppskattade jag. Så läs den! Önska dig den i julklapp kanske?

img_6115

No et moi

Handling

Lou Bertignac är 13 år, minst, yngst och bäst i klassen. Trots ett IQ på 160 kan hon inte knyta skorna ordentligt. Hon har huvudet fullt av frågor. Med vidöppna ögon studerar hon människor, samlar på ord och ägnar sig åt alla möjliga experiment i hemmet (t.ex. mäta längden på toapappret i toalettrullarna) och slukar uppslagsverk.

Hon är enda barnet i en familj, med en deprimerad mamma och en vanmäktig pappa med glad fasad. I en mörk våning med fördragna gardiner tänker hon ut olika teorier för att tämja världen. Hon är hemligt kär i Lucas, som är längst, äldst, sämst men coolast i klassen.

När hon förbereder ett föredrag som hon tvingas hålla inför klassen, väljer hon på måfå att prata om uteliggare. På Gare d’Austerlitz träffar hon No, en artonårig, hemlös tjej. No med sitt trötta ansikte, sina smutsiga kläder, sin tystnad. Hon lever ett kärlekslöst liv, upprorisk och skygg. No låter sig intervjuas inför föredraget, men det går längre än så: de blir vänner och vänskapen vänder upp och ner på Lous tillvaro.

”Hon såg så ung ut. På samma gång verkade det som om hon verkligen kände till livet, eller snarare som om hon kände till något av livet som var skrämmande.”

Män och kvinnor lever på gatorna. De köar för att få ett varmt mål mat och måste ständigt hålla sig i rörelse för att inte frysa ihjäl. Lou skulle vilja att saker och ting var annorlunda. Så hon beslutar sig för att rädda No, att ge henne ett hem och en familj. Med Lucas hjälp kastar hon sig in i ett omfattande experiment mot ödet. Mot allt och alla.

noetmoi

Kommentar

Jag blev faktiskt positivt överraskad av den här! Det är alltid lite svårt att veta hur jag kommer känna om en bok när jag läser den på franska, alltså ett språk jag inte alls kan på samma sätt som svenska, och det finns alltid en risk att språkförståelsen förstör boken lite, när man inte riktigt får grepp om allt som händer. Men, med No et moi kunde jag komma in i bokens stämning, förstå vad som hände och faktiskt börja gilla boken också. Det var en både vacker och sorglig historia, som stundtals var väldigt grym, men jag gillade den.

Själva ämnet, hemlöshet, var intressant och kanske inte något man vanligtvis stöter på och kommer så nära inpå – och det gillade jag. Dessutom upplevde jag boken som relativt lättläst för att vara på franska, så jag gissar på att den förmodligen är ganska enkel och snabb att ta sig igenom på svenska. Hursomhelst, denna kan jag varmt rekommendera till er! Och om ni inte har lust att läsa, vet jag att det finns en filmatisering (som jag ännu inte sett) av boken också!

Ett litet liv

Handling

Berättelsen om de fyra vännerna JB, Malcolm, Willem och Jude och deras liv i New York spänner över flera decennier och växlar mellan mörker och ljus. Genom åren prövas deras vänskap, men det som håller dem samman är alltid Jude – Jude St Francis, som förblir en gåta även för dem som står honom närmast.

Jude är framgångsrik advokat med ett traumatiskt förflutet som präglar hela hans liv på ett oåterkalleligt sätt. Som kontrast till hans mörka uppväxt står vänskapen till framför allt skådespelaren Willem, vars trofasthet och kärlek håller honom vid liv. Genom åren kommer Jude att slitas mellan självföraktet som styr hans tillvaro och kärleken han inte kan tillåta sig.

ettlitetliv

Kommentar

SÅ bra denna var. Jag hade läst lite blandade åsikter på nätet innan, men kände mig ändå rätt förväntansfull – och den levde helt klart upp till mina förväntningar. Språket, stämningen och känslan fångade verkligen mig och det kändes som att jag kunde kliva in i bokens miljöer varje gång jag läste.

Och förutom det så var det en både väldigt vacker men också sorgsen skildring av livet, hur stor påverkan vissa saker kan ha och hur relationer ändras över tiden. Det var helt enkelt himla intressant att följa de 4 vännerna allt eftersom åren gick, och kanske framförallt att följa Jude, som man fick veta mest om. Han var verkligen en speciell karaktär och jag tyckte det var spännande att följa honom på så nära håll, att få ta del av alla hans tankar och minnen som hade en så stor påverkan i vem han var. Det var mycket tungt och sorgligt inblandat i hans historia, men jag tyckte faktiskt aldrig att det blev för mycket, utan jag tyckte snarare att det var fascinerande och för det mesta gripande att höra om allt hemskt.

Så allt som allt tyckte jag himla himla mycket om den här. Den var en massa saker, men framförallt vacker, sorglig och gripande, det var svårt att hålla tillbaka tårarna vid flera tillfällen. Så läs den! Så värt att ta sig igenom de 700+ sidorna för hela läsupplevelsen.

Dumplin’

Handling

Willowdean, av sin mamma kallad Dumplin, har alltid trivts med hur hon ser ut. Ja, hon är tjock, men vad gör det? Hennes inställning till den perfekta bikinikroppen? En kropp iklädd bikini.

Men när hon träffar den hopplöst snygga Bo börjar hon plötsligt känna sig osäker, och det stör henne. Så hon bestämmer sig för att vinna tillbaka sitt självförtroende och samtidigt visa alla i hemstaden Clover City att hon minsann duger precis som hon är.

dumplin

Kommentar 

Jag har tänkt läsa den här i vad som känns som en evighet, och nu är det äntligen gjort! Och jag ångrar absolut inte att jag valde att göra det. Det var ur många aspekter en väldigt ”amerikansk” ungdomsbok med mycket drama och filmliknande historieberättande. Samtidigt beskrev den ett något annorlunda ämne och det var intressant att läsa hur Willowdean såg på sig själv och sin kropp i jämförelse med hur samhället behandlade henne. Så det gav absolut lite mer djup till historien, även om den fortfarande var relativt ”ytlig” och som många andra YA-böcker. Det blev ingen ny favoritbok, men jag gillade att den på många sätt var väldigt knasig, rolig och överraskande, och jag tycker att den är värd att läsa om man inte redan gjort det!