Foxfire : Confessions of a Girl Gang

I helgen tittade jag på Foxfire som är filmatiseringen av Joyce Carol Oates bok med samma namn på Netflix. Så jag tänkte ge er en lite minirecension av filmen…

Först och främst så får jag väl säga att jag tyckte himla mycket om boken och jag minns att den hade en speciell stämning över sig, vilket filmen också hade. Det var ingen lycklig och fin film utan snarare kändes den mer rå, tuff och ofta ganska sorglig. Själva medlemmarna gänget Foxfire är med om en del jobbiga saker och i slutändan måste de också ta till besvärliga medel för att kunna överleva. Men precis som boken så börjar filmen relativt positivt, som att Foxfire är början på något bra, något som kan förändra livet för tjejerna som är med. Fast allt eftersom tiden går trappas det dem gör upp och i slutändan känns det som att de har förlorat tankarna de hade när de startade gänget. Så jag kan säga att den inte slutar allt för lyckligt…

Men rent generellt gillade jag filmen för jag tyckte att den fångade bokens anda på ett bra sätt, och det var på något sätt skönt att den inte var sådär perfekt lycklig som det ofta annars är på film. Så om man känner för att se en ganska rå, sorglig och lite rolig film tycker jag den här passar perfekt. Men det är inte den ultimata filmen om man är ute efter något lättsamt och lättsmält.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s